maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

arbeten »Sveriges yttre politik 1660-1664» (1932) och »Ett blad ur
svenska handelsflottans historia 1660-1675» (1933).
Då det· i alla tryckta framställningar om gotländsk handel med skärpa
framhållits, att öns betydelse som varuförmedlare på 1600-talet var slutspelad,
har det icke ansetts nödvändigt att giva någon bredare ekonomiskhistorisk
skildring av förändringen från varuförmedling till varuutbyte.
Handeln omfattade för Gotlands del redan vid denna tid »varor för de
breda lagrens behov å ena sidan» och råvaror främst för byggnadshantverket
å andra sidan.
Till sist bör endast påpekas att med varuutbyte här endast avses den
yttre varuomflyttningen mellan Gotland och andra länder eller moderlandet,
ej varuomflyttningen inom ön.
Att det merkantila draget i Gotlands historia från äldsta tid till nutid
är konstitutivt torde vara obestridligt. Handel och sjöfart, varuförmedling
och varuutbyte, intar därmed en central plats i öns ekonomiska historia
under de gotländska bondeaffärsmännens stormaktsclagar under vikingatiden
och tidigare, under Visbys guldålder som den ledande hansestaden
(jämte Liibeck) kring 1200-talet och jämväl senare i svensk tid.
För Gotlands del äro därmed de ryktbara orden i 1619 års »punkter»
för borgerskapet i Sverige synnerligen träffande: »icke allenast handel och
vandel utan ock detta rikes välfärd näst Gud består på seglats och skeppsfarten».
Att varuutbytets vitala betydelse dock varierat genom tiderna
är uppenbart, i det att Gotlands export och import i sin sammansättning
varit mycket skiftande. Alldeles särskild relief fick dock handelns betydelse,
när. Visbys maktställning avvecklades genom sjöröveriets brutala
ingrepp på 1400-talet.
När Gotland genom Brömsebro-freden den 13 augusti 1645 återförenades
med Sverige fick detta givetvis påtagliga följder för öns ekonomi och
hushållning. Huruvida freden medförde förändringar i handelsförbindelserna
med utlandet har hittills varit föremål för delade meningar, vilka
komma att diskuteras i nästa avsnitt av uppsatsen. På den inre fronten,
för den gotländska bondebefolkningen och innevånarna i Visby, fingo de
svenska förordningarna omedelbar verkan. Ehuru förhållandena avsevärt
hunnit stabiliseras, då Gotland år 1654 blev ett av drottning Kristinas
underhållsländer, kan det vara av intresse att något vidröra dessa »de
71