maritimt kontra. kontinentalt tänkande i strategiens värld hannibal ...

80
ehuru bönderna i lika hög grad som borgarna göra allt för att få »de
höge herrarna» och även »sena tiders» forskare att tro, att just de skrivande
ha det uslaste tänkbara ekonomiska läge. Bekant är ju dock bl. a.
från Steffens kalkindustrihistoria, att initiativrika Visby-bor flyttade ut
på landsbygden som kalkbrukspatro'ner. Nedgången i Visbys export är
icke typisk för Gotland som helhet.
Svaret på frågan hur Gotlands utrikeshandel utvecklat sig kan endast
ges av den ekonomiska historieforskningen. Det har hittills icke givits.
Till grund för denna frågas belysning måste därvid ligga bearbetningar
av Visby stora sjötulls inkommande och utgående journaler. Denna bearbetning
ställer sig avgjort lättast för exporttulljournalerna, med deras
till antalet relativt fåtaliga varugrupper, huvudsakligen kalk- och sandstensprodukter,
trävaror och tjära samt smärre poster av animaliska och
vegetabiliska födoämnen ävensom levande djur. Importsiffrorna däremot
äro förhållandevis svårarbetade, inte endast beroende på varuinförselns
större differentiering utan även på att importvaror ofta upptagas i exporttulljournalen,
vilket dessutom gör, att summorna av de erlagda exportresp.
importtullavgifterna ej äro jämförbara. Persedelextrakt förekomma
mig veterligt endast för två år, 1656 och 1657, och avse endast införseln.
Med anledning av vad som ovan sagts har den gotländska importen
hittills icke gjorts till föremål för bearbetningar av samma omfattning
som exporten och de kvantitativa uppskattningar, som gjorts för 1680talet,
äro av den ringa omfattning att de ej förtjäna att läggas till grund
för ett mera detaljerat resonemang om utvecklingen utöver det, som tidigare
förts. Jag nöjer mig därför med att här ange vissa kvantitativa siffror
från de nämnda extrakten »oppå deth Godz som til Gotland ifrån
Fremmande orth inkommet och på Wysby Tull Contor för TulIet ähr».
Varugrupperna äro de i handelsstatistiken gängse eller följande (siffrorna
inom parentes ange antalet varuslag 1656):
Guldh, Silfwer och Sidentyg (29)
Klädhe, Kiersin och Boy (20)
Rijsselske Cramwarur (107)
Lerfft (19)
Specerij (35)
Drögerij (II)
Färgh (19)
Salt och Torr fysk (16)
Allehanda Grofwa Wahrur (50)
Fremmande Drycker (IS)