När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Tabell 2.55. Andel som planerar för universitets- och högskolestudier bland
unga med och utan kulturidentitet, utifrån olika utbildningsbakgrunder 13–25
år, 2010. Procent
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial utbildning
kortare än 3 år
Eftergymnasial
utbildning minst 3 år
Unga med
53 53 61 67
kulturidentitet
Tjejer 70 62 65 73
Killar 39 41 56 60
Unga utan
36 38 50 63
kulturidentitet
Tjejer 37 46 56 67
Killar 36 32 43 59
I tabellen redovisas de som definieras som kulturutövare med kulturidentitet (n=571), jämfört med de i undersökningen som
inte har kulturidentitet (n=1084)
Källa: Ungdomsstyrelsens kulturutövandeenkät 2010.
2.5.6 Kulturutövande och samhällspolitiska betydelser
Den sista aspekten handlar om kulturutövandets potentiella samhällspolitiska betydelser i
termer av mångfald, tillit och politiskt intresse.
I tabell 2.56 jämförs unga kulturutövare med kulturidentitet med unga i övrigt. I
tabellen ingår de som instämmer helt i: att det är berikande att människor från olika
kulturer bor i Sverige, att de är intresserade av samhällsfrågor och politik respektive att
man i allmänhet kan lita på de flesta människor.
Jämförelsen visar att kulturutövare med kulturidentitet i större utsträckning är positiva
till mångfald i betydelsen att de tycker att det är berikande att människor från olika
kulturer bor i Sverige. Detta tycker 81 procent av unga med kulturidentitet och 69 procent
av de övriga. Kulturutövarna är också i större utsträckning intresserade av samhällsfrågor
och politik och uppger i högre grad tillit till andra människor. Skillnaden mellan könen
inom båda grupperna är som störst när det gäller inställningen till att människor från olika
kulturer bor i Sverige.
Tabell 2.56. Andel som instämmer helt i några frågor mer relevans för
samhällspolitisk betydelse bland unga med och utan kulturidentitet, 13–25
år, 2010. Procent
Unga med kulturidentitet Unga utan kulturidentitet
Tjejer Killar Totalt Tjejer Killar Totalt
Positiv till att människor från olika 86 75 81 77 61 69
kulturer bor i Sverige
Intresserad av samhällsfrågor och 34 36 35 24 22 23
politik
Tillit till andra människor 35 29 32 20 25 23
I tabellen redovisas de som definieras som kulturutövare med kulturidentitet (n=571), jämfört med de i
undersökningen som inte har kulturidentitet (n=1084)
Källa: Ungdomsstyrelsens kulturutövandeenkät 2010.
Samtidigt är också utbildningsbakgrund utslagsgivande för de undersökta områdena.
Unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning är i högre grad positiva till att
människor från olika kulturer bor i Sverige. En liknande tendens finns när det gäller tillit
till andra människor. När det gäller intresse för politik och samhällsfrågor är tendensen
90