När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Kön bör vara en variabel som redovisas regelmässigt i alla analyser om inte särskilda skäl
föreligger. Det måste vara möjligt att synliggöra eventuella skillnader mellan killar och tjejer.
Avslutningsvis bör påpekas att tolkning av statistik rörande kön måste göras med normkritisk
medvetenhet för att undvika stereotyper kring könsidentitet.
Befintlig statistik och datainsamling inom kulturområdet behöver förbättras så att gruppen 13–25
åringar alltid synliggörs.
Förslag:
I all framtida uppföljning av ungas kulturutövande ska situationen för åldersgruppen 13–25
år tydligt belysas. Uppföljningen bör delas in i följande åldersgrupper, 0–12 år, 13–18 år
samt 19–25 år. All uppföljning ska också redovisas uppdelat på kön för att synliggöra
skillnader mellan tjejer och killar.
Vilka aktiviteter ska följas upp
Det som Ungdomsstyrelsen menar behöver följas upp är dels uppgifter om ungas eget kulturutövande,
dels statistik om deltagande och verksamheter.
När det gäller ungas eget kulturutövande är det relevant att följa upp i vilken utsträckning unga
ägnar sig åt de klassiska konstformer som identifieras i kulturpolitiken och även olika genrer inom
respektive konstform. Då vi sett att en stor andel unga ägnar sig åt kulturella aktiviteter som inte ingår
i dessa konstformer bör undersökningsramen breddas. Slöjd och hantverk, nycirkus och andra mer
moderna kulturuttryck liksom aktiviteter inom och genom interaktiva medier bör inkluderas. Vidare är
det relevant att försöka belysa kopplingen mellan ungas eget utövande och i vilken mån de tar del av
kultur och hur detta ömsesidigt påverkar varandra, att hitta orsakssambanden.
När jämförelser görs med andra områden inom ungas fritid finns det en tendens att jämföra idrott
med olika typer av kulturaktiviteter (Trondman & Lund 2008). Detta har inneburit att alla
idrottsaktiviteter sammantaget jämförts mot enskilda kulturaktiviteter som dans och musik. Detta kan
innebära att omfattningen av kulturaktiviteterna underskattas eftersom de inte redovisas i en
gemensam kategori. Att summera alla kulturaktiviteter i en och samma kategori kan emellertid
innebära en risk för att tjejers fritidsaktiviteter osynliggörs. Det är ett dilemma då en sammanslagning
av olika kulturaktiviteter tydligare visar den totala omfattningen av kulturutövande. Kulturutövandet
är i vissa avseenden ganska könsuppdelat och tjejer och killar ägnar sig delvis åt olika konstformer
och genrer. Med anledning av denna problematik menar Ungdomsstyrelsen att man fortsatt bör
använda båda måtten och dels titta på formerna separat, dels sammanslagna. För att minska risken för
att olika gruppers kulturutövande osynliggörs bör uppgifter om ungas kulturvanor samlas in på ett
sådant sätt att olika aktiviteter kan redovisas var för sig.
När det gäller deltagarstatistik är det relevant att följa upp ungas deltagande i musik- och kulturskolor.
Däremot behöver statistiken i större utsträckning än vad som är fallet idag vara likvärdig och
möjliggöra jämförelser mellan olika kommuner. Denna statistik bör redovisas åldersindelat i enlighet
med tidigare förslag samt uppdelat för tjejer respektive killar. Detsamma gäller den verksamhet som
bedrivs inom folkbildningen och i form av studiecirklar. Det skulle också vara önskvärt om det var
möjligt att få ytterligare information och kunskap om olika kommunala verksamheter som bidrar till
ungas eget kulturutövande. Det handlar om bibliotek och deras verksamhet, öppen fritidsverksamhet
samt system för att finansiera ungas egna aktiviteter, exempelvis satsningar på småskaliga
arrangörsstipendier. Genom att utveckla verksamhetsstatistiken kan bättre uppföljningar göras. Det
kan vara lämpligt att överväga om det ska tas fram gemensamma riktlinjer för insamlingen av
statistiken.
184