När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Malmö och Stockholm kan jämföras med det geografiskt mycket stora, men till
invånarantal lilla, Storumans kommun där det politiska ansvaret finns i en gemensam
nämnd för kultur, fritid och utbildning med tillhörande förvaltning. I denna ryms allt från
fritidsgårdar, bibliotek, föreningsstöd, folkbildning till Kulturakademin (en variant av
musik- och kulturskola som drivs fristående från kommunen). Eftersom utbildning är ett
budgetmässigt betydligt större område, och också är en verksamhet som omgärdas av
tydligare lagstiftning, påtalades att det finns en risk för att kultur- och fritidsfrågorna
marginaliseras när kultur organiseras inom en utbildningsförvaltning.
Ytterligare exempel kan ges på hur organiseringen åtminstone potentiellt kan påverka
arbetet. I Örebro kommun är kulturfrågorna organiserade under kultur- och
medborgarförvaltningen. Att fritidsgårdarna placerats under denna förvaltning bedöms
lokalt ha gjort det relativt enkelt att hitta samarbete med öppna ungdomsverksamheter i
kulturfrågor. I samma mån påtalade man hinder visavi idrotten då den fanns inom en
annan förvaltning. Detta kan ställas i kontrast mot hur man i Umeå arbetade för en
samsyn kring kommunens arbete för idrott, kultur och andra fritidsfrågor. Detta arbete
grundades i att man menade att alla dessa frågor var relaterade till fritiden och att det då
finns likartade mål bakom stöden. I Umeå betraktas målen för kultur, fritid och idrott som
likartade och därför söker man behandla dessa frågor inom samma organisation. Detta
kontrasterar mot ett uttalande i en annan kommun som sammanfattade att kultur i den
egna kommunen rör allt på fritidens arena som inte är idrott.
Prioritering av barn och unga i planer för ungas kultur
I arbetet med det nationella kulturpolitiska målet ska barns och ungas rätt till kultur
särskilt uppmärksammas (prop. 2009/10:3). Det är inte ovanligt att barn och unga också
omnämns som prioriterade på lokalplanet. Detta kan också relateras till resultaten från
enkäten där det framkom att en stor majoritet av kommunerna efterlyste ett förstärkt
arbete kring ungas eget kulturutövande för grupperna 13–18 år och 19–25 år (83
respektive 64 procent).
Flera av representanterna för de besökta kommunerna lyfte fram att barn och unga är
prioriterade. I allmänhet avser man med unga personer upp till 25 år, men gränserna kan
variera mellan exempelvis vilka som olika verksamhetsställen är riktade till och vilka
som kan söka kulturstöd av olika slag, exempelvis småskaliga arrangörsstöd.
En del av de besökta kommunerna har gett exempel på hur man prioriterar barn och
unga. Dock verkar det vara relativt ovanligt med kvantitativa mål kopplade till utfallet av
prioriteringarna i de övergripande måldokumenten. Kvantitativt uppföljningsbara mål kan
istället finnas för enskilda verksamheter och projekt. Det fördes också fram att det fanns
behov av att tydliggöra prioriteringar inom grupperna barn och unga. Det skulle kunna
synliggöra eventuella luckor och möjliggöra strategiska satsningar på olika åldersgrupper.
I någon kommun var upplevelsen att det saknades en tydlig politisk precisering av vad
det innebär att barn och unga ska vara prioriterade och hur ungas eget kulturutövande ska
prioriteras – hur mycket och i förhållande till vad? I en annan gjordes en reflektion att
unga nog är en förfördelad grupp, även om de enligt de lokala riktlinjerna pekar på en
prioritering. Eftersom det saknades tydlig uppföljning var det dock svårt att uttala sig om
hur det verkligen förhöll sig.
136