När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

sätt att uppnå en tydligare koppling till kommunerna är att delegera en del, eller
alla, kulturfrågor till regionförbunden där både landstingen och kommunerna är
med. Sådana finns dock inte av olika skäl överallt, till exempel inte i Stockholms
län.
Tanken med att delegera vissa kulturfrågor till regionförbunden är bland annat
att frågor kring ungas eget kulturutövande ska hamna närmare de som arbetar med
ungas kultur. I Västerbotten är man inne i en sådan process som motiveras av
fördelarna med att komma närmare den lokala nivån. I Örebro läns landsting
gjordes en liknande reform, men de är nu inne i en process som syftar till att
återsamla kulturfrågorna till landstinget. Anledningen till denna motsatta process
uppgavs vara att fördelarna med att vissa frågor tydligare förankrades i
kommunerna genom deras delaktighet i regionförbundet inte övervägde nackdelen
med att den regionala styrningen av kulturpolitiken blev splittrad på två
organisationer där ansvarfördelningen av praktiska orsaker inte kunde göras
tillräckligt tydlig. Gemensamt för både Örebro och Västerbotten är dock dels
kulturpolitikens tydliga koppling till regionala utvecklingsfrågor, dels att
landstingen arbetar både strategiskt utvecklande och praktiskt stödjande.
I Region Skåne har de valt en annan strategi. Där har de arbetat långsiktigt
med att ta fram en kulturpolitisk strategi. Det har även resulterat i en regional
kulturplan som ligger till grund för att de är med i den första rundan av
kultursamverkansmodellen. Region Skåne har under denna process tydliggjort att
regionen framförallt ska syssla med utvecklingsfrågor och strategiskt arbete.
Övergripande strävar regionen efter att bli mindre operativa än tidigare och
illustrerar med att de exempelvis inte ser det som sin uppgift att dela ut
småskaliga arrangörsstipendier av ”snabb slant”-typ. Därmed har de gjort ett
vägval om att det inte är regionens uppgift att direkt främja medborgarnas eget
kulturutövande. Sådana stöd menar de ligger inom kommunernas ansvarsområde.
Stockholms läns landsting lyfter fram denna typ av stöd som ett av sina medel
för att stödja ungas eget kulturutövande. I Skånes fall betyder det att unga i
kommuner som saknar sådana stöd inte heller kan få ett regionalt stöd, i
Stockholms läns landsting betyder det att unga i vissa kommuner kan få samma
typ av stöd både regionalt och kommunalt. Denna otydlighet kring vilken nivå
som är lämpligast för att stödja vissa typer av verksamheter och aktiviteter finns
även i de andra studerade landstingen.
Region Skånes kulturplan kontrasterar mot exempelvis Stockholms läns
landsting där inte kulturfrågorna på samma uttalade sätt lyfts fram som en
betydelsefull del av landstingets strategi. Ett exempel på detta är att de i
Stockholm inte arbetat fram en sammanhållen och aktuell kulturplan, utan att
målen för verksamheten framförallt läggs fram i budgeten. Detta betyder inte att
målen är mindre ambitiösa, eller att effekterna är mindre i Stockholms läns
landsting än i andra landsting.
Hos samtliga företrädare på den regionala nivån fördes resonemang om att i de fall
landstinget eller regionen innehåller en stor och därmed dominerande kommun kan det
innebära att det på landstingsnivån är svårare att fullgöra sina samordnande uppdrag som
de formuleras av den politiska ledningen på den regionala nivån eller de samordnande
uppdrag som finns relaterade till den regionala nivåns kanalisering av de statliga medlen
till kultur.
Det finns skillnader i hur de olika landstingen har formulerat strategier kring sin
verksamhet inom kulturområdet. En skiljelinje går mellan de som lyfter fram att de
utvecklat och tydligt kopplar kulturen till regionala tillväxtfrågor och de som inte
tydliggjort denna koppling. Det förefaller vara de regioner eller landsting som tydligt
130