När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Studie av kultur- och fritidsbudgetar
År 2010 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Kulturrådet en
rapport där de analyserat finanskrisens effekter på landstingens och kommunernas kulturoch
fritidsbudgetar (Statens kulturråd & Sveriges Kommuner och Landsting 2010).
Kulturområdet innehåller fyra olika delar: bibliotek, musik- och kulturskolor,
studieorganisationer samt allmän kulturverksamhet. Det sistnämnda är en rubrik som
tolkas av varje kommun, vilket innebär att tolkningarna kan skilja sig åt. Samma sak
gäller inom fritidsområdet där en av delarna i budgeten är allmän ”fritidsverksamhet”. De
andra delarna inom fritidsområdet är fritidsgårdar samt idrotts- och fritidsanläggningar.
I rapporten studeras den regionala och kommunala ekonomins utveckling inom fritidsoch
kulturområdet under 2008-2010. Bland annat visar denna studie att fritidsbudgeten
ökar mer än kulturbudgeten i allt fler kommuner 28 och att allt fler kommuner snarare ökar
än minskar sin fritidsbudget. 29 Denna ökning förklaras bland annat med att fler
verksamheter hamnat under fritidsområdet samt att tidigare anläggningsinvesteringar
medfört ökade driftskostnader. Den kommunala budgeten för musik- och kulturskolor
ökade i cirka en tredjedel av kommunerna, samtidigt som den minskade i ungefär lika
många kommuner under den undersökta tidsperioden. Folkbildning är det område som
drabbas hårdast av besparingar inom kommunerna, även vart tredje landsting minskar
denna budget (Statens kulturråd 2010a).
Kulturutövande och idrottsutövande
Det politiska och administrativa systemet som kringgärdar det offentligas strävan att
främja barns och ungas kultur är komplext. Ungdomsstyrelsens genomgång av statistiken
över den offentliga medelstilldelningen till kulturområdet visar att denna komplexitet
medför svårigheter att göra tydliga jämförelser mellan den offentliga medelstilldelningen
till ungas kulturutövande och den offentliga medelstilldelningen till andra
fritidsaktiviteter.
För det första ser stödformerna inom idrottsområdet ut på andra sätt än inom
kulturområdet. För det andra ryms stöden till ungas kulturutövande inom olika system
som exempelvis stöd till föreningsliv och studieförbund, stöd till kulturarrangörer, stöd
till musik- och kulturskolor samt stöd till ungas mötesplatser. Vidare tillämpar olika
kommuner olika former av stöd. För det tredje är det mer regel än undantag att det inte
går att utläsa ur befintlig statistik hur medlen till kultur fördelas i förhållande till olika
åldersgrupper. Samtidigt är det ofta inte heller möjligt att ta reda på vilka medel som går
till utbud och vilka som går till utövande på fritiden. Utifrån en mycket grov uppskattning
kan dock följande siffror presenteras:
• Det offentliga stödet till barns och ungas kultur är utifrån Kulturrådets jämförelse cirka 5,5
miljarder kronor. Av denna summa är det framförallt de 1,7 miljarder kronor som går till
musik- och kulturskolorna som kan knytas till kulturutövande på fritiden. Huvuddelen av
deras verksamheter riktar sig till barn under 13 år. En bedömning av bibliotekens verksamhet
har inte kunnat göras utifrån tillgängliga källor. Till detta kan läggas de ansenliga summor
till ungas kulturutövande som går till folkbildningens organisationer. Hur stora dessa är har
inte gått att ta reda på. Det har inte heller varit möjligt att få fram uppgifter om medel till
kommunernas satsningar på ungas kulturutövande i ungdomens hus, ungdomsgårdar och
kulturhus. Vidare inkluderas inte de offentliga stöden till andra betydande aktörer i det civila
samhället, till exempel föreningslivet. Summan 5,5 miljarder kronor är därmed en
underskattning av de medel som går till barns och ungas kultur. Genomgången visar alltså att
de offentliga medel som går till ungas kulturutövande inte går att identifiera fullt ut, men att
det med stor sannolikhet handlar om mer än 5,5 miljarder kronor.
28 På kommunal nivå ökar kulturbudgeten i 3 av 10 kommuner medan fritidsbudgeten ökar i 4 av 10
kommuner.
29 Trots lågkonjunkturen 2009 ökade dessutom fritidsbudgeten med 10 procent eller i var sjunde kommun
under denna tidsperiod.
160