När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

3.3 Medel till kultur- respektive idrottsutövande
I Ungdomsstyrelsen utredningsuppdrag ingår att beskriva den offentliga
medelstilldelningen till ungas kulturutövande i förhållande till andra fritidsaktiviteter. I
detta avsnitt ges en översiktlig bild av den totala offentliga medelstilldelningen som
inkluderar statlig, regional och lokal nivå samt fonder på nordisk och europeisk nivå.
I avsnittet Politik för ungas kulturutövande – en sammansatt relation har vi beskrivit
det politiska och administrativa systemet bakom stödet till ungas kulturutövande. En av
de huvudsakliga slutsatserna från den genomgången är att systemet är svåröverskådligt.
Området är uppsplittrat på olika politiska och administrativa nivåer såväl statligt och
regionalt som lokalt, till exempel inom och mellan olika departement, nämnder och
förvaltningar. Beroende på vilka fritidsaktiviteter det handlar om finns också en mängd
olika stödformer. I detta avsnitt görs en översiktlig analys av den offentliga
medelstilldelningen till kulturverksamheter i förhållande till andra fritidsverksamheter
utifrån Ungdomsstyrelsens uppdrag (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009).
Redan här är det viktigt att slå fast att det är svårt att skapa ett underlag som möjliggör
jämförelser på grund av områdets komplexitet.
Ungas fritidsaktiviteter – kultur och idrott
Ungdomsstyrelsen har valt att avgränsa jämförelsen till att gälla medelstilldelningen
till kulturaktiviteter i förhållande till idrottsaktiviteter. Genomgången görs med
utgångspunkt i de redovisningar och uppgifter som respektive statistikansvarig eller
statistikproducerande organisation tillhandahåller utifrån sina respektive uppdrag. Detta
betyder att när Ungdomsstyrelsen pekar på utvecklingsområden för den analyserade
statistiken är detta inte en anmärkning på hur respektive organisation fullgör sina
uppdrag, utan utgår från skrivningarna i Ungdomsstyrelsens utredningsdirektiv.
Informationen har hämtats hos statliga myndigheter som Kulturrådet, hos
anslagsadministrerande organisationer på nationell, regional och kommunal nivå samt hos
Riksidrottsförbundet. Sammanställningen har kompletterats med uppgifter från relevanta
utredningar, Folkbildningsrådet samt vissa särskilda regionala och lokala analyser.
Ungdomsstyrelsen lyfter också fram den bidragsgivning riktad till kulturverksamheter
som myndigheten själv administrerar.
Inledningsvis ser vi att de största andelarna medel för ungas kulturutövande på fritiden
går till musik- och kulturskolor samt till folkbildningsverksamhet. Därför görs
fördjupningar inom dessa områden. Vidare ser vi att det övergripande finns en avgörande
skillnad mellan kulturens och idrottens organisering. Inom idrotten går statliga, regionala
och kommunala medel till aktiviteter som har sin bas inom organisationer anslutna till
Riksidrottsförbundet. I detta sammanhang är därför idrottande detsamma som
föreningsidrottande. Medelstilldelningen till ungas kulturutövande på fritiden sker istället
genom ett mer svåröverblickbart system, detta beskriver vi i avsnittet Regionala och
kommunala mål och prioriteringar.
Svårt att urskilja gruppen unga 13–25 år
Den befintliga statistiken för hur mycket av den offentliga medelstilldelningen som går
till kulturverksamheter redovisas i allmänhet sammanslaget i kategorin barn och unga
utan att det finns en enhetlig avgränsning av gruppen.
Inom idrotten delar man in åldersgrupperna utifrån egna definitioner.
Riksidrottsförbundet (2005) definierar barnidrott som idrott för personer upp till 12 år och
ungdomsidrott för personer i åldern 13–20 år. Äldre definieras som vuxenidrottare. Dock
är det svårt att tydligt separera barn och unga i statistiken. Eftersom de inte heller har
samma indelning som den ungdomspolitiska, det vill säga 13–25 år, betyder det att en
148