När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter
När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter
När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ättvisande och detaljerad analys av medelstilldelningen till unga inte är möjlig att<br />
gen<strong>om</strong>föra utifrån nu<strong>var</strong>ande kunskapsläge.<br />
För att kunna jämföra medelstilldelningen till <strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong>utövande med<br />
medelstilldelningen till andra verksamheter för unga finns det därför behov av mer<br />
ingående statistik där det går att urskilja målgruppen unga. I detta avsnitt söker vi dock att<br />
fördjupa kunskapen, peka på utvecklingsmöjligheter samt göra en grov jämförelse.<br />
Kulturens finansiering<br />
Kulturrådet är den myndighet s<strong>om</strong> har i uppdrag att redovisa <strong>kultur</strong>statistik ur ett<br />
nationellt perspektiv. I Kulturrådets skriftserie Kulturen i siffror (Statens <strong>kultur</strong>råd<br />
2010d) redogörs bland annat för den offentliga medelstilldelningen till <strong>kultur</strong>en. Där<br />
presenteras <strong>hur</strong> mycket s<strong>om</strong> sker via statlig, regional och k<strong>om</strong>munal nivå samt vilka<br />
<strong>kultur</strong><strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> får medel från respektive nivå. Även Kulturutredningen (SOU<br />
2009:16) har gjort en översiktlig beskrivning av <strong>hur</strong> <strong>kultur</strong>en finansieras.<br />
Det offentliga stödet till <strong>kultur</strong>en finansieras med medel från statlig, regional eller<br />
landstingsnivå samt k<strong>om</strong>munal nivå. Medelstilldelningen till <strong>kultur</strong>en är en mycket liten<br />
del sett till den totala budgeten på respektive nivå: för staten och landstingen är det cirka<br />
en procent av statsbudgetens utfall respektive totala budget, för k<strong>om</strong>munerna är det cirka<br />
två procent av de totala nettokostnaderna (Statens <strong>kultur</strong>råd 2010d).<br />
Men <strong>kultur</strong> finansieras även på andra sätt. Kulturrådet har till exempel beskrivit<br />
<strong>kultur</strong>ens icke-offentliga finansiering (Statens <strong>kultur</strong>råd 2010b) s<strong>om</strong> bland annat består av<br />
sponsring och privat <strong>kultur</strong>konsumtion. Den privata <strong>kultur</strong>konsumtionen utgörs av den<br />
marknad av utbud och efterfrågan s<strong>om</strong> finns in<strong>om</strong> <strong>kultur</strong>industrin. På grund av att<br />
redovisningen av statistik för offentlig respektive privat finansiering skiljer sig åt i metod<br />
och källor mellan de olika statistikproducenterna så är det svårt att jämföra dessa med<br />
<strong>var</strong>andra. Detta avsnitt bidrar därför främst med en grov jämförelse mellan de olika<br />
<strong>om</strong>rådena samt bildar ett underlag för resonemang kring utvecklingen av statistiken.<br />
Enligt en uppskattning från Kulturrådet för 2007 stod hushållens utgifter för 61<br />
procent av <strong>kultur</strong>ens finansiering medan de offentliga utgifterna stod för 39 procent<br />
(exklusive investeringsutgifter). Hushållens konsumtion av <strong>kultur</strong> och medier går främst<br />
till teknisk utrustning, till exempel teve och abonnemangskostnader. Sponsring utgör<br />
också en, <strong>om</strong> än en marginell, del av finansieringen till <strong>kultur</strong>en (Statens <strong>kultur</strong>råd 2008).<br />
Stöd från stat, landsting och k<strong>om</strong>muner<br />
I den offentliga medelstilldelningen till <strong>kultur</strong>, oavsett åldersmässig målgrupp och vad<br />
medlen avser att stödja, står den statliga respektive den k<strong>om</strong>munala nivån för de största<br />
andelarna. För 2009 beräknades den offentliga medelstilldelningen till <strong>kultur</strong> <strong>om</strong>fatta<br />
totalt <strong>om</strong>kring 22,8 miljarder kronor (tabell 3.5).<br />
149