När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Sverok får stöd av både Ungdomsstyrelsen och Folkbildningsrådet i ett pågående projekt
som ska utforma en programvara för att underlätta föreningsårsmöten på nätet. Liksom i
stort sett alla andra organisatoriska och kulturella sammanhang rymmer Sverok och de
olika verksamheter som bedrivs i organisationen interna diskussioner och
utvecklingsarbete. I flera fall lämnar organisationen verksamhetsformernas
utvecklingsarbete åt föreningarna. Till exempel sker de internationella konferenser och
konvent som man har för att diskutera och utveckla lajvformen på föreningsnivå (jfr
Montola & Stenros 2010).
Förbundet är även aktivt med egna projekt om i synnerhet demokratiskt
utvecklingsarbete. Man arbetar till exempel med jämställdhetsfrågor på både
förbundsnivå och i föreningarna, men också i oberoende nätverk och i den allmänna
debatten. Flera av förbundets hobbygrenar är traditionellt manligt dominerade. Idag
verkar tjejnätverk i flera av dem. Geek Girl Meetup samlar till exempel ”kvinnor med
passion för webb, entreprenörskap, design eller något som i bred mening kan kallas
nördigt” vid återkommande konferenser - 2010 i Stockholm. Att de här diskussionerna är
på väg att växa samman med den allmänna jämställdhets- och kulturdebatten i samhället
märktes inte minst i tidskriften Bangs temanummer Nerdens återkomst tidigare samma år
(Bang 2010).
Alla dessa organisationsformer framstår som typiska för det framväxande kulturella
civilsamhället. Människor diskuterar och organiserar sig för att åstadkomma specifika
resultat i de former och sammanhang som passar för det man vill göra och åstadkomma.
Många strukturer blir mindre stabila och de som klarar sig kännetecknas fortfarande av
sin flexibilitet. Samtidigt uppfattas många av de etablerade stödformerna, inte minst
samarbete med studieförbund, ofta som byråkratiska och illa anpassade för nya former
och verksamheter (Harding 2010).
Hur nya verksamheter och former på bästa sätt ska kunna stödjas av offentliga aktörer –
för att inte tala om hur man ska kunna prioritera mellan vilka verksamheter som ska
stödjas – är en fråga som fortfarande väntar på sin lösning. Det finns också tecken på att
sökandet efter flexibla former kan medföra problem, men också fördelar, då det handlar
om att finansiera verksamhet utanför de etablerade organisationsformerna.
Bland unga kulturutövare och bland dem som bedriver verksamhet i förortsområdena
talas det om ”projekttrötthet” och ”slantifiering” av kulturbidragen. Det är fortfarande
svårt att finansiera större projekt eller långsiktigt arbete. Tecken finns på att de aktiva
ungdomarna i förortsområdena har börjat tröttna på att se intresset för deras verksamhet
försvinna så snart projekttiden har löpt ut och projektägarna dragit sig tillbaka för att söka
pengar till något nytt projekt någon annanstans.
110