När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Kulturutövare med kulturidentitet som utgångspunkt för analysen
Kulturutövare med kulturidentitet är personer som på sin fritid ägnar sig åt en
kulturaktivitet som de kallar sin egen och som betyder mycket för dem. Som tidigare
konstaterats utgör denna grupp 34 procent av samtliga unga i åldern 13–25 år. När vi i
detta avsnitt talar om kulturutövare är det denna grupp vi avser.
I det följande beskrivs först några för uppdraget viktiga bakgrundsfaktorer och
därefter behandlas frågan om i vilken utsträckning det förekommer och vilken betydelse
det har att unga uppmuntras till att utöva kultur av vuxna i den egna familjen. I följande
avsnitt berörs sedan på vilka arenor de unga kulturutövarna är aktiva.
De resonemang som förs kring olika bakgrundsfaktorer har sin grund i vårt
utredningsuppdrag (bilaga 1). Resonemangen kan också relateras till de nationella
kulturpolitiska målen och till målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet samt att
allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och utvecklande av skapande förmågor
ska främjas samt att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas (prop.
2009/10:3). Det är därför relevant att fördjupa sig i vilket stöd unga får från sina föräldrar,
men också vilken eventuell kompensatorisk roll offentligt finansierade aktörer kan spela
för att uppnå målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Det kan exempelvis
handla om personer inom skola, fritidsgårdar, studiecirklar, bibliotek, musik- och
kulturskolor eller föreningar.
Resonemangen kan även kopplas till kultursfärens potentiellt ”integrativa kraft” utifrån
i vilken mån den når fram till killar och tjejer i olika åldrar, med olika
utbildningsbakgrund, från olika bostadsområden, födda i och utanför Sverige, med och
utan funktionsnedsättning och med olika sexuell läggning. I det sammanhanget bör det
påpekas att kulturutövande förekommer på olika arenor och i olika sammanhang.
Även om unga med olika bakgrund och preferenser är kulturutövande är det möjligt att
de inte möts. Det kan finnas mötesplatser som är bra, och de som är mindre bra, på att nå
ut till olika grupper av unga. Formellt öppna mötesplatser kan vara informellt stängda
genom diskriminering som kan äga rum på grund av omedvetenhet och okunskap kring
exkluderande normer som exempelvis visas i rapporten Hon hen han (Ungdomsstyrelsen
2010c) som belyser unga hbt-personers hälsa.
53