När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Kulturstrategiska dokument om ungas fritid
Det finns inga lagstadgade krav på kommunernas arbete inom kulturområdet – utöver
kravet att tillhandahålla ett bibliotek (Statens kulturråd 2010d). Det finns alltså inte heller
några gemensamma krav på hur politiken ska utformas. Fler än hälften (59 procent) av de
svarande kommunerna uppgav dock att de har kommunala kulturstrategiska dokument
som bland annat handlar om ungas kulturutövande på fritiden. Vidare uppgav 36 procent
att de inte har sådana dokument och 6 procent visste inte.
De 116 kommuner som hade dokument fick frågan om ungas efterfrågan på fritiden legat
till grund för utformningen av strategierna. Drygt 16 procent svarade att så inte var fallet,
de övriga uppgav att ungas inflytande på olika sätt fanns med i arbetet. Kommunerna tog
hänsyn till efterfrågan på många olika sätt. Nästan hälften, 45 procent, samverkade med
organisationer där unga är verksamma, 35 procent använde underlag där unga själva
tillfrågats och 27 procent hade haft kontakt med ett ungdomsråd eller liknande.
Kommunerna kunde också uppge ytterligare inflytandeformer, vilket 35 procent gjorde.
Bland dessa former nämndes exempelvis fokusgrupper inom ungdomsverksamheten,
”tyck till”-funktioner på kommunens webbplats, dialog med fritidsgårdar, en pott med
pengar som unga i åldern 13–20 år kan söka för att förverkliga egna idéer och seminarier
samt stöd för en gemensam webbplats för unga i kommunen.
Utvärdering av arbetet kring ungas kulturutövande på fritiden
Bland kommunerna uppgav 27 procent att de hade utvärderat arbetet kring ungas
kulturutövande på fritiden, medan 61 procent inte hade gjort någon utvärdering. Av de
som svarade var 12 procent osäkra på om någon utvärdering hade gjorts.
Bland de 53 kommuner som genomfört utvärderingar uppgav 69 procent att dessa belyser
eventuella skillnader i kulturutövande mellan tjejer och killar, 17 procent uppgav att
könsaspekten inte belystes och 15 procent var osäkra på om detta perspektiv berördes.
Samverkan mellan kommuner och landsting eller regioner
I den nya struktur som har skisserats för kulturpolitiken (SOU 2010:11) finns förslag på
att respektive landsting ska utarbeta regionala kulturplaner. Detta ska göras i samverkan
med de kommuner som finns i länet samt med det lokala civilsamhället och kulturlivet.
I vilken mån finns det då kopplingar mellan landets kommuner och respektive landsting
eller region? På frågan om det finns regionala kulturstrategiska dokument som rör ungas
kulturutövande på fritiden uppgav en tredjedel av kommunerna att detta fanns och en lika
stor andel att det saknades. Den resterande tredjedelen kände inte till om det fanns sådana
dokument, vilket kan tyda på en begränsad kunskap om arbetet på den övergripande
nivån.
Samverkan är ett mångtydigt och delvis komplext begrepp. En fråga ställdes ändå till
kommunföreträdare om det fanns pågående samverkan mellan deras kommun och
regionen eller länet kring verksamhet för ungas kulturutövande på fritiden. Svaren ger en
indikation på hur kommunernas bild ser ut på detta område. Nästan två tredjedelar ansåg
att samverkan förekom i liten omfattning och ytterligare några att det inte förekom alls.
Resultatet kan ställas mot regionernas bild där nästan hälften ansåg att samverkan
förekom i stor omfattning (figur 3.9).
120