När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Opinionsundersökningar
Genom så kallade Eurobarometrar genomför Europeiska kommissionen
opinionsundersökningar inom olika ämnesområden. En av dessa riktas till unga i åldern
15–30 år och har hittills genomförts sex gånger (Europeiska kommissionen 2007a).
Undersökningen innehåller flera frågeområden där ett handlar om fritidsaktiviteter. Unga
människors eget kulturutövande berörs dock endast i begränsad utsträckning.
Anslutande frågor har tagits upp i tematiska undersökningar. I en kulturvärderapport
(Europeiska kommissionen 2007b) har intervjuer genomförts med nästan 27 000
individer över 14 år från de 27 medlemsländerna. Dock saknas uppgifter nedbrutna på
ålder för respektive medlemsland. Rapporten visade några utmärkande resultat för
Sverige som kan lyftas fram. Totalt uppgav 77 procent av de som deltog i
undersökningen att kultur spelade en viktig roll i deras liv och andelen var ungefär lika
stor i Sverige. Samtidigt var det tydligt att personer från olika länder lade olika betydelser
i begreppet kultur. De intervjuade fick associera fritt utifrån kulturbegreppet.
Sammantaget associerade 39 procent begreppet med klassiska konstformer (”arts”), det
vill säga måleri, arkitektur och så vidare. Några andra vanliga svar var ”tradition, språk,
vanor och sociala/kulturella gemenskaper” (24 procent), ”litteratur, poesi, pjäs- och
bokförfattande” (24 procent), ”utbildning och uppfostran” (20 procent) och ”kunskap och
vetenskap” (18 procent). Sverige utmärkte sig genom att det var en mycket hög andel (75
procent) som associerade kultur till klassiska konstformer.
En slutsats är att om man skulle genomföra undersökningar i olika länder utifrån
frågan ”hur ofta ägnar du dig åt kulturutövande” så skulle resultatet uppvisa stora
variationer på grund av olika definitioner av begreppet. Mer detaljerade frågor måste
därför ställas om utövande inom specifika områden för att uppgifterna ska bli jämförbara.
En generell brist i rapporten är avsaknaden av analyser utifrån kön och ålder, även om det
finns några noteringar kring detta.
Det har även gjorts en fördjupande intervjustudie med ett 30-tal personer i olika
åldrar från respektive medlemsland (Europeiska kommissionen 2006). Den visade bland
annat att personer som tolkar kultur som bildning i mindre utsträckning såg sig själva som
kulturproducenter. Flertalet av de som tillfrågades i undersökningen hade dock en bredare
syn på kultur där kultur snarare ses som olika former av personliga uttryck som inte är
lika förknippade med professionalism eller kommersiell kultur.
En av frågorna i den kvantitativa kulturvärderapporten (Europeiska kommissionen
2007b) handlade om specifikt kulturutövande på amatörnivå under det senaste året,
antingen på egen hand, i en grupp eller i en klass. Andelen som uppgav att de inte hade
gjort något av detta var i genomsnitt 38 procent. I Sverige fanns den högsta graden av
utövande då endast 7 procent uppgav att de inte ägnat sig åt någon av de aktuella
aktiviteterna. Utövandet var betydligt lägre i andra länder, i till exempel Bulgarien och
Portugal hade 79 respektive 73 procent inte ägnat sig åt aktiviteterna. Motsvarande andel
i Danmark var 23 procent. En generell tendens på europeisk nivå var en högre grad av
kulturutövande bland yngre än bland äldre. Detta var tydligast inom dansområdet där 29
procent av unga i åldern 15–24 år ägnat sig åt dans jämfört med 11 procent av dem över
55 år. Det omvända förhållandet gällde för inredning, hantverk och trädgårdsarbete (tabell
1.1).
4