När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

menar med barns och ungas rätt till kultur. I den aktuella rapporten är en av de inledande
ingångarna istället att:
”Det finns cirka 2 miljoner barn under 18 år i Sverige. Alla
dessa kan ses som en potentiell målgrupp för samhällets
insatser när det gäller kultur för barn och unga, men också
för ’vuxenkultur’.” (Statens kulturråd 2010a, s. 8)
Att spegla villkoren och förutsättningarna för hela gruppen är viktigt på nationell,
regional och lokal nivå. Inte minst mot bakgrund av att Ungdomsstyrelsen (2006) tidigare
har påpekat att äldre unga ofta är en missgynnad grupp sett till offentliga satsningar på
kultur och fritid.
I stora delar saknas detaljerade uppgifter över vilka åldersgrupper bland barn och
unga (0–25 år) som avses i rapporten. Det går därför inte att tyda vilken åldersgrupp som
verksamheterna främst innefattar, om det exempelvis främst är yngre barn eller unga
vuxna som utövar en viss kulturaktivitet. I rapporten presenteras ett avsnitt utifrån
Medierådets uppgifter om barns och ungas medievanor med fokus på grupperna 9–12 år
och 12–16 år, de första benämns som barn, de sistnämnda som unga. Unga i åldern 17–25
år berörs alltså inte.
I rapporten finns även åldersuppgifter för studiecirklar och annan
folkbildningsverksamhet, där utövarna delas in i ålderskategorierna under 13 år och 13–
25 år, vilket istället tydliggör att hela ungdomsgruppen räknas in i statistiken. 1
Studieförbundens totala deltagarantal har minskat sedan 2004 men andelen unga har legat
konstant på cirka 25 procent 2 (Statens kulturråd 2010a). Att barn och unga inte alltid
särskiljs går också att se i andra redovisningar på området (se Nämnden för
hemslöjdsfrågor 2011). Det blir tydligt att om ambitionen är att kunna uttala sig om
prioriteringen av barn och unga inom kulturpolitiken främst kommer barn eller unga till
del, så krävs en tydligare åldersindelad statistik.
Kulturrådet har också lyft fram flera brister i statistik om barn och unga inom
kulturområdet. Det gäller både utbud av kulturaktiviteter för dem och omfattning av
deltagande och inflytande (Statens kulturråd 2010a). I presentationen är det också främst
statistik kopplad till kulturutövande under barns och ungas skoltid som återges, till
exempel museibesök för skolklasser och filmvisning för elever. Några uppgifter finns
dock om kulturvanor på fritiden, även om det även i det fallet inte går att särskilja
uppgifter kring barn respektive unga:
• Ungefär hälften av folkbibliotekens utlånade böcker och andra medier under 2008
var till barn och unga.
• Drygt en tredjedel av alla besökare på teater- och dansföreställningar samt konserter
som Kulturrådet gett bidrag till var barn och unga.
• Av totala antalet besökare på filmer utgjorde besökare på barn- och ungdomsfilmer
cirka 22 procent.
1 Kulturrådet presenterar mer ingående statistik om studieförbunden i en rapport inom skriftserien:
Studieförbunden 2008-2009 (2010b).
2 Sedan 2004 redovisar Kulturrådet deltagare i studieförbunden efter ålder och verksamhetsform.
8