När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Utfallet av stöden kan inte bedömas, men det kan konstateras att denna typ av
småskaliga arrangörsstöd är vanligt förekommande. Som ovan visats motsvarar inte de
åldersgrupper som kan söka det med ungdomspolitikens åldersklassindelning. Detta
behöver inte vara ett problem, däremot illustrerar det en oklarhet över vilka målgrupper
man vill nå fram till. Vi ser att i förhållande till de medel som går till etablerade
organisationstyper som föreningar, musik- och kulturskolor eller studieförbund är de
småskaliga arrangörsstöden av betydligt mindre omfattning.
Relationen mellan stat, landsting och kommun
I enkäterna uppgav en majoritet av kommunerna att samverkan förekommer i liten
omfattning mellan kommunen och regionen eller landstinget kring verksamheter för
ungas kulturutövande på fritiden.
I några av de besökta kommunerna fanns det en upplevelse av att det är ett långt
avstånd mellan den lokala och den nationella nivån. Någon uppgav att de haft dialog med
Ungdomsstyrelsen kring verksamhetsutveckling och det fanns en efterfrågan på goda
exempel och idéer från någon central aktör kring hur bidragsgivning kan konstrueras för
att fånga upp de kulturutövande unga som kommunerna idag inte når fram till.
Kring samverkan med den regionala nivån lyfte ett par kommuner också fram att man
ibland stämmer av ansökningar som rör ungas kulturutövande så att det åtminstone finns
en kännedom om den andra nivåns satsningar och prioriteringar. En av de besökta
kommunerna uppgav istället att det saknades god samordning och samverkan kring
bidrag från regional respektive kommunal nivå.
Lokal uppföljning och utvärdering
Enkäten till landets kommuner visade att drygt en fjärdedel hade utvärderat sitt arbete
kring ungas kulturutövande på fritiden. I några av de kommuner som besöktes fanns eller
planerades undersökningar. Samtidigt var det vanligare att uppföljningar hade gjorts av
enskilda satsningar och enskilda stödformer än av det lokala arbetet för ungas
kulturutövande som helhet. Eftersom det är så många aktörer som verkar i det lokala
kulturlivet – från kommunala verksamheter som fritidsgårdar, musik- och kulturskola
samt aktörer som verkar på ideell och kommersiell basis till studieförbund – blir det svårt
att ha en tydlig överblick av hur villkoren och behoven ser ut bland kommunens unga
som helhet. Den övergripande strukturen för offentlig medelstilldelning till ungas
kulturutövande som beskrivs i andra delar av denna rapport visar sig alltså i den utmaning
som det ligger i att göra lokala övergripande analyser.
Vid Ungdomsstyrelsens besök hos en tjänsteman gjordes det allmänna konstaterandet att
kulturområdet är rikt på aktiviteter, men att det saknas en överblick:
”Det finns ju hur mycket som helst, men som inte alls syns i statistik, och där vi ändå
på något vis samverkar med alla dom här [aktörerna], vi finns ju med, och vet en massa
saker, men vi har inga siffror för det är andra som äger verksamheten”.
Liknande resonemang skulle kunna lyftas fram från samtliga studerade kommuner.
Det fanns påtagliga skillnader mellan hur detaljerat de olika kommunerna kunde redovisa
hur de fördelar medel till ungas kulturutövande. Det är eftersträvansvärt att få en god
övergripande bild av lokala förutsättningar och behov kring ungas eget kulturutövande.
Detta inte minst för att kunna göra utvärderingar av målsättningar som gör gällande att
unga ska vara en prioriterad målgrupp.
142