När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

• Det offentliga stödet till ungas kulturutövande går framförallt till musikutövande.
Denna slutsats grundar sig på tidigare presenterad deltagarstatistik samt på denna
studies uppgifter om vilka aktörer som tar del av de offentliga medlen. I
förhållande till vilka kulturaktiviteter unga ägnar sig åt enligt resultaten i
Ungdomsstyrelsens enkät om ungas kulturutövande kan därmed en tydlig obalans
observeras i förhållande till vilka kulturaktiviteter som får stöd. Det offentliga
stödet är idag främst riktat till musikverksamheter och inte i samma omfattning
till exempelvis bildskapande eller berättande.
• Inom musik- och kulturskolorna är majoriteten av deltagarna tjejer. Inom
studieförbundens kulturverksamheter är majoriteten av deltagarna killar. Därför
kan vi förmoda att större andelar av de offentliga medlen som riktar sig till
verksamheter för barn upp till och med 12 år kommer tjejer till del och att det
motsatta förhållandet gäller unga i åldern 13-25 år.
• Idrotten får 1,7 miljarder kronor i statsanslag, där den största delen syftar till att
ge barn och unga förutsättningar för idrottsutövande. Vidare stöds idrotten av
kommunerna med cirka 4,5 miljarder kronor, vilka främst går till anläggningsoch
aktivitetsstöd (cirka 3,5 miljoner kronor är subventionsstöd och cirka 1
miljard kronor är kontantbidrag). Landstingens bidrag till idrotten uppgår till
omkring 94 miljoner kronor, men är svårare att klargöra i vilken mån de går till
unga. Enligt dessa uppskattningar så uppgår den sammanlagda summan för de
offentliga medlen till idrotten till cirka 6,2 miljarder kronor. 30 Huvuddelen av
dessa medel går till barns och ungas eget idrottsutövande, men fördelningen har
inte kunnat fastställas. Det statliga stödet till idrotten har en tydlig relation till
ungas eget idrottsutövande och enbart en marginell del av detta är inte avsett för
eget idrottande. Även den allra största delen av de olika formerna av kommunalt
stöd till idrotten är avsett för eget idrottande och kan uppskattas gå till
verksamheter för barn och unga. Majoriteten av unga föreningsidrottare är killar
varför det kan förmodas att killar får större andel av de offentliga medlen till
ungas idrottande än tjejer.
• Vid en grov jämförelse av anslagsfördelningen mellan föreningsidrott och kultur
framgår att kultur får en större del av de offentliga medlen än idrott. En
jämförelse mellan medelstilldelningen relaterat till kulturutövande på fritiden har
inte kunnat göras. Inte heller går det att avgöra medelstilldelningen relaterat till
individ och deltagartillfälle.
Den offentliga medelstilldelningen till ungas eget kulturutövande har en betydligt svagare
relation till den statliga medelstilldelningen än ungas föreningsidrottande.
Utifrån den statistik som finns idag kan vi alltså inte följa upp förverkligandet av de
statliga målen för kulturpolitiken och specifikt ungas levnadsvillkor relaterat till kultur.
Detta beror på jämförelseproblem, politiska prioriteringar som betonar åldersindelningar
som inte korresponderar med ungdomspolitikens, avsaknad av åldersindelningar i
tillgänglig statistik samt att väsentliga arenor för kulturutövande inte berörs i befintliga
sammanställningar. I de statliga översikterna av medelstilldelning till ungas
kulturutövande saknas uppskattningar om väsentliga förhållanden. Ett tydligt exempel är
uppskattningar av olika typer av anläggningsstöd. Förutom stödet genom folkbildningens
organisationer och stödet till ungas egen organisering, som delas ut av Ungdomsstyrelsen,
har det statliga stödet till kulturen en ringa koppling till kulturutövande.
30 Uppskattningar från tidigare uträkningar tenderar att inte vara samstämmiga, men indikerar ändå att
summan till idrotten landar på denna nivå.
161