När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

kopplar kulturlivet till tillväxt som också tydligare framhäver sitt strategiska arbete med
kulturfrågor. Samtidigt ser vi att tillväxtfrågor finns kopplade till kultur hos alla de
besökta aktörerna.
Samtliga regioner och landsting satsar ansenliga summor på kultur.
Stockholms läns landstings kulturbudget är på över 350 miljoner kronor årligen,
inklusive kultur, folkbildning och föreningsstöd. Ungefär fem procent av
budgeten uppskattas gå till medborgarnas eget kulturutövande. Hur stor andel av
denna som går till ungas kulturutövande går inte att fastlägga. En än större
utmaning ligger i att åskådliggöra hur mycket som går till kulturutövande på
fritiden. Förhållandena är likartade i andra regioner och landsting. Den springande
punkten för hur man ska bedöma om ungas kultur prioriteras är hur kultur
definieras, hur man menar att unga prioriteras av exempelvis större institutioner
och hur man definierar aktiviteterna inom det civila samhällets organisationer.
Relationen mellan landsting och kommun
Relationerna mellan olika politiska nivåer uppges bland annat bero på om
kulturförvaltningarna eller motsvarande på regional nivå har i uppdrag att främja
samverkan mellan kommunerna i länet eller regionen. Dessa relationer är betydelsefulla
för att kunna bedöma mål och utfall kring kultur för unga relaterat till effekterna på deras
levnadsvillkor.
Det finns sålunda skillnader i hur man i olika regionala organisationer ser på sitt
uppdrag. Exempelvis har de regionala kulturförvaltningarna i allmänhet i uppdrag att
stödja det regionala kultur- och föreningslivet i länet. Målen handlar om att kultur,
föreningsliv och folkbildning ska vara tillgängligt och komma hela länet tillgodo. I
praktiken är emellertid vissa kommuner mer aktiva än andra och de regionala strävandena
når inte ut överallt. Vidare saknas ibland uppdrag att stimulera samverkan mellan
kommunerna i länet. Sammantaget innebär det att möjligheterna till lokala möten med
kultur ser olika ut och att förutsättningarna för ett regionalt samordnande och utvecklande
arbete varierar mellan landstingen och regionerna.
Olika synsätt beroende på politisk nivå
Vid studiebesöken lyftes fram att den politiska organiseringen av nämnder och
förvaltningar ser olika ut både mellan regionala organisationer och mellan olika
kommuner. Rent faktiskt innebär det att kulturrelaterade frågor kan förverkligas genom
beslut i olika nämnder och förverkligas genom en rad olika förvaltningar. Det som är en
kulturfråga på regional nivå kan vara en fritidsfråga på lokal nivå.
Ett exempel på hur ett område inom politiken för den civila sektorn ger olika typer av
frågor beroende på nivå kan hämtas från folkbildningen. Det finns en stor utmaning i att
följa hur kulturpolitiska mål förverkligas genom stöden till folkbildningen. För det första
är folkbildningens organisationer en del av den civila sektorn och ska som sådan fatta
sina egna beslut om den egna verksamheten. Detta är en grundförutsättning. Däremot har
det offentliga samhället mål för vad man vill uppnå med sitt stöd. För folkbildningen kan
de stöd som har en så viktig roll för ungas kulturutövande hamna inom skilda
politikområden på såväl nationell som regional och lokal nivå.
På statlig nivå har mål bland annat formulerats om folkbildningen i
kulturpropositionen (prop. 2009/10:3). Politiken för det civila samhället förverkligas dock
inte av Kulturdepartementet och av myndigheter som ligger under det. Folkbildningen
tillhör på statlig nivå utbildningspolitiken och sköts av Utbildningsdepartementet.
Därmed tenderar studieförbundens verksamhet främst att förstås inom ramen för
utbildningspolitik. Dock är det Kulturrådet som har det nationella statistikförande
uppdraget relaterat till folkbildningen och uppföljningen är därmed kopplad till
131