När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

2.3.2 Bakgrundsfaktorer
Flera bakgrundsfaktorer påverkar kulturutövandets omfattning och inriktning. I de
följande avsnitten analyserar vi sambandet mellan kulturutövande och föräldrarnas
utbildningsnivå, de ungas ålder, födelseland, typ av bostadsområde, förekomst av
funktionsnedsättning samt sexuell läggning. Däremot har vi bedömt att den av regeringen
efterfrågade bakgrundsfaktorn religiös bakgrund inte har kunnat användas i vår enkät.
Däremot belyser vi delvis religiösa sammanhang genom uppgifter om religiös församling
och religiösa mötesplatser som arena för kulturutövande.
Föräldrarnas utbildningsnivå
Tidigare studier har visat att en högre utbildningsnivå generellt innebär att individer i
högre grad både tar del av och utövar kultur (jfr Nilsson 2010). Då många av de unga som
ingår i undersökningen ännu inte avslutat sin utbildning använder vi oss här istället av
föräldrarnas utbildningsnivå. Det är en nivå som också samvarierar med föräldrarnas
ekonomiska förhållanden.
I tabell 2.26 har vi delat in de unga svarspersonerna utifrån föräldrarnas högsta
utbildningsnivå som har hämtats från statistiska centralbyråns utbildningsregister.
Indelningen består av fyra kategorier med utgångspunkt från den förälder som har den
högsta utbildningsnivån.
Barn till högutbildade är i större utsträckning kulturutövare än barn till föräldrar med
kortare utbildning. När vi även tar hänsyn till kön så visar det sig att sambandet mellan
föräldrarnas utbildningsnivå och de ungas kulturutövande återfinns både bland tjejerna
och bland killarna. Skillnaderna i kulturutövande utifrån föräldrarnas utbildningsnivå är
statistiskt signifikanta.
Kulturutövande och ålder
Fyra kategorier har använts för att analysera hur kulturutövandet skiljer sig åt mellan
olika åldersgrupper, 13–15, 16–18, 19–22 samt 23–25 år (tabell 2.27). Om man ser till
kulturutövandet totalt, oavsett kön, visar resultaten att utövandet minskar stadigt med
stigande ålder. Om man däremot ser till utövandet för respektive kön visar det sig att
mönstret ser olika ut för tjejer och killar. Bland tjejerna är andelen kulturutövare som
störst i 16–18-årsåldern, 44 procent, för att därefter minska stadigt. Bland killarna är
andelen kulturutövare som störst i åldern 13–15 år, 38 procent, för att därefter sjunka till
sin lägsta nivå bland 16–18-åringar och därefter stiga något. Intressant är sålunda att
andelen kulturutövare i stort sett är lika stor bland tjejer som bland killar i 13–15-
årsåldern för att i 16–18-årsåldern uppvisa en tydlig ökning bland tjejer och en tydlig
minskning bland killar.
54