När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

EU:s ramprogram för kultur 2007–2013 rör bidrag till kulturarv, bild- och scenkonst,
litteratur samt form och design. En övergripande ambition är att skapa rörlighet och
samarbeten över gränser som kan stärka Europa som kulturområde. Budgeten omfattar
totalt 400 miljoner euro under perioden 2007–2013. Det har konstaterats att kulturaktörer
i Sverige i relativt liten utsträckning söker detta stöd i jämförelse med kulturaktörer i
andra nordiska länder (Statens kulturråd & Riksantikvarieämbetet 2008, 2009). Utifrån
nuvarande redovisning av programmet är det svårt att uttala sig om i vilken utsträckning
stödet kommer unga kulturutövare till del i de europeiska länderna. Ett exempel är
Swedish International Choral Center Orebro (SWICCO), ett internationellt körcentrum i
Örebro som har projektet Uniting Youth in Song med särskild inriktning mot barn och
unga.
Flera av de andra EU-fonderna kan på olika sätt ha betydelse för ungas eget
kulturutövande. Det finns en särskild studie kring hur stöd från Socialfonden, de
Regionala strukturfondsprogrammen och Landsbygdsprogrammet kan bidra till
företagande och entreprenörskap inom exempelvis kultur- och idrottssektorn
(Tillväxtverket 2009). Denna rapport pekar på en något ökad användning av fonderna
inom de nämnda områdena under de senaste åren, dock inte i vilken utsträckning det
berör ungas kulturutövande.
I rapporten beskrivs hur samarbetet kring regionala utvecklingsfrågor mellan
Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kulturrådet och Svenska Filminstitutet har
intensifierats med EU-inträdet. Dessa myndigheter ska också rapportera till regeringen
kring det ekonomiska utfallet av kultur- och kulturarvsrelaterade projekt med stöd från
fonderna och programmen. I rapporten för 2009 (Statens kulturråd &
Riksantikvarieämbetet 2009) konstaterades att drygt 223 miljoner kronor hade beviljats ur
dessa fonder och program för projekt med kulturanknytning. Nivån var marginellt mindre
än föregående år, dock stod exempelvis de regionala fonderna för en betydligt mindre del
och landsbygdsprogrammet för en större del än de hade gjort under 2008. Inte heller i
detta fall är det dock möjligt att urskilja hur stor andel av medlen som går till unga
kulturutövare, även om några exempel på enskilda projekt ges.
Det finns också exempel på hur unga kulturutövare indirekt kan påverkas av projekt.
Ett sådant är projektet Personlig utveckling för framtidens musik- och kulturskolor i östra
Mellansverige (PUFFIKOM-ÖM) som får nästan 10 miljoner i stöd från Europeiska
socialfonden. Eftersom personal inom musik- och kulturskolor fortbildas kan unga
kulturutövare få del av projektets resultat indirekt genom undervisningen.
För att stötta kultursamarbete mellan de nordiska länderna finns Nordisk kulturfond
som fördelar omkring 29 miljoner danska kronor per år. Aktiviteter för och med barn och
unga är en av prioriteringarna (till skillnad från exempelvis EU:s ramprogram för kultur).
Samtidigt går det inte, för två tredjedelar av medlen eller mer beroende på redovisningsår,
att avgöra till vilken målgrupp pengarna fördelas i termer av olika åldersgrupper (Nordisk
kulturfond 2006, 2007, 2009). Definitionen av barn och unga verkar inom fonden vara 0–
18 år. Under 2009 fanns det uppgift om målgruppens ålder för 22 procent av de beviljade
projekten. En bedömning var att i 7 procent av de beviljade projekten var personer i
åldern 0–18 år målgrupp.
157