När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

I Örebro kommun (2004) har fritidsgårdarna ett särskilt uppdrag att samverka med
kulturskola, studieförbund och föreningsliv. De har också ett särskilt uppdrag att arbeta
för att bryta stereotypa könsmönster. Ung och jämställd är en satsning som omfattar
500 000 kronor årligen där en del medel går till fritidsgårdar för att utveckla
verksamheter riktade till flickor, en annan del till utbildning av fritidsledare i
jämställdhetsfrågor.
I Malmö konstaterades att mönstren inom exempelvis studieförbundens verksamhet
upplevdes som könsstereotyp med en större andel pojkar inom musik- och
bandverksamhet och en större andel flickor inom dans. Samtidigt har förvaltningen gett
stöd till flera könsmönsterbrytande projekt och frågorna har funnits med i arbetet inom
enskilda verksamheter. Frågorna berörs bland annat i en analys av stadens satsningar på
mötesplatser för unga 2007–2010 (Norberg Hansen & Lagergren 2010). Ett urval av
verksamheter studerades med fokus på besökare, framgångsfaktorer och vilken relation
mötesplatserna hade till varandra. Analysen lyfte fram olika försök att bryta traditionella
mönster genom att rikta sig till underrepresenterade grupper. Det beskrivs ha funnits ett
konsekvent, och framgångsrikt, arbete för att fler flickor i verksamheterna. Detta bland
annat genom att ge flickor möjlighet till aktiviteter utanför den ordinarie verksamheten,
och att försök minska den ”grabbiga” stämning som kan finnas i en del
fritidsverksamheter. Det upplevs vara svårare att styra könsfördelningen i öppna
verksamheter. En annan faktor som flera verksamheter lyfte fram var betydelsen av
kvinnlig personal och kvinnliga förebilder, då kommer fler tjejer till verksamheten. En
erfarenhet var också att mer arbete behöver läggas på att få en relation till tjejer, i
jämförelse med killar, för att få dem engagerade.
De ansvariga vid verksamheterna upplevde också att tjejer av olika skäl möter större
hinder att delta i fritidsverksamheterna än killar. I en del fall krävs acceptans från
föräldrar, och då kan både verksamhetstyp och tidpunkt för aktiviteterna spela roll.
Drömmarnas hus i Malmö lyfte bland annat fram att en del flickor inte får gå ut när det är
mörkt för sina föräldrar och att det därför är viktigt med verksamheter tidigare under
dagen.
Kulturförvaltningen i Stockholms stad menade att genusfrågor under en längre tid har
funnits med i arbetet kring unga, men att det fortfarande är ett eftersatt område.
Exempelvis beskrivs ungdomens hus vara bättre på att attrahera tjejer än traditionella
ungdomsgårdar. Möjligen lockar dessa verksamheter olika sociala och kulturella
målgrupper. Det finns studier som visar att fritidsgårdar på sina håll främst använts för att
fånga upp utåtagerande killar, vilket då återspeglas i könsfördelning i verksamheten
(Ungdomsstyrelsen 2008).
I Stockholms stad är erfarenheten också att det finns flera relativt nystartade
verksamheter där genusmedvetenheten är större och genomsyrar verksamheten mer än i
andra verksamheter. I det sammanhanget nämndes Lava, Punkt Medis, Andra hemmet,
Reaktor, Tuben och Femte elementet. Verksamheterna bedömdes kunna fungera som
viktiga förebilder. En annan reflektion var att tjejer kanske inte är lika synliga på arenor
för eget utövande som killar. I den mån tjejers utövande sker mer i det fördolda och killar
har lättare att hävda sig så finns risken att exempelvis personal på fritidsgårdar och
handläggare för kulturstöd omedvetet bidrar till en snedfördelning om de inte arbetar
aktivt med frågorna.
Ett exempel på hur nationella satsningar kan spela roll på lokalplanet är
engagemangsguidesprojektet Tjejer i förening. Satsningen administreras av
Ungdomsstyrelsen som under 2010 skulle fördela sammantaget 12 miljoner kronor till
engagemangsguider (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009). Under 2011 ska
ytterligare 10 miljoner kronor fördelas (Integrations och jämställdhetsdepartementet
2010). I exempelvis Rosengård i Malmö arbetar Tjejer i förening främst med tjejer i
åldern 12–16 år. Projektet handlar om att få unga att hitta fram till befintliga
verksamheter eller att få dem att bilda egna föreningar. Inom projektet bedrivs också
studiecirkelverksamheter, vilket kan vara en enklare väg än att direkt starta en förening.
138