När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

En brist i den nuvarande statistiska redovisningen är att åldersuppgifter saknas.
Därmed är det inte möjligt att analysera i vilka åldrar som unga tar del av verksamheten.
Enligt SMoK är en kvalificerad bedömning att de flesta elever är 9–12 år, men att det
saknas statistik som belyser fördelning utifrån ålder. För att kunna analysera hur stor del
av verksamheten som innefattar unga mellan 13 och 25 år behövs därför en mer
detaljerad insamling. En sådan skulle exempelvis kunna illustrera i vilka åldrar deltagare
börjar respektive slutar i musik- och kulturskolan. Detta vore inte minst intressant att
ställa i relation till i vilken utsträckning deltagande i musik- och kulturskolan sker
parallellt eller avlöses med deltagande i folkbildningsverksamhet och studiecirklar med
kulturinriktning.
Statistik om folkbildning
Studieförbundens verksamhet är en betydelsefull arena för ungas kulturutövande på
fritiden. Folkbildningsrådet är den organisation som har detaljerad statistik på nationell
nivå kring folkbildningens område genom att de äger studieförbundens
verksamhetsregister. 3 Kulturrådet är dock den myndighet som har ansvar för den
officiella statistiken på området (se Statens kulturråd 2010b). Den statistik som
presenteras ger dock inte underlag för en beskrivning av ungas kulturutövande inom
studieförbunden i enlighet med Ungdomsstyrelsens uppdrag. 4
De delar av studieförbundens verksamhet som framförallt kan vara betydelsefulla för
ungas kulturutövande finns inom verksamhetsformerna kulturprogram, studiecirklar och
annan folkbildningsverksamhet. Kulturprogrammen är ett samlingsnamn för verksamhet
och produktion som sker inför publik. Denna verksamhetsform är inte primärt en arena
för kulturutövande och de behöver inte ha kulturell inriktning. Däremot handlar de ofta
om att förmedla kulturupplevelser. Ungas eget kulturutövande ryms framförallt inom
studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Unga i åldern från 13 år och uppåt kan
delta i båda dessa verksamheter.
Statistiken som presenteras för studiecirklar utgår från antal deltagare. Eftersom en
person kan vara med i flera cirklar är antal studiecirkeldeltagare fler än antal unika
individer som är engagerade i cirkelverksamhet.
Av samtliga 1 809 000 studiecirkeldeltagare under 2010 var 13 procent i åldern 13–24
år, 67 procent var 25–65 år och 20 procent var över 65 år. Detta år fanns 232 000
deltagare i åldern 13–24 år i studiecirkelverksamhet (38 procent tjejer och 62 procent
killar). Totalt var det en större andel kvinnliga deltagare (57 procent kvinnor kontra 43
procent män). Tidigare sammanställningar av studiecirkelverksamhet visar en högre andel
män bland studiecirkeldeltagarna i åldern 13–44 år, medan kvinnor dominerar i åldern
45–95 år (Andersson, Larsson & Lindgren 2008).
För att kunna fastställa hur stor andel av cirklarna som kan räknas till ungas eget
kulturutövande krävs en definition av vad som ska räknas till kulturaktiviteter. Sedan
2004 sker redovisning och gruppering av verksamheter inom folkbildningsområdet
utifrån svensk utbildningsnomenklatur. Detta är en officiell standard för hur utbildningar
sorteras och benämns (Statens kulturråd 2008).
3 Folkbildningsrådet har tre medlemmar, Sveriges Kommuner och Landsting, Folkbildningsförbundet och
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det
som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och
folkhögskolor. Folkbildningsrådet ansvarar också för de uppgifter som medlemmarna gett organisationen i uppdrag att
handlägga.
4 Folkbildningsrådet tar också fram andra typer av material som belyser folkbildningsverksamheten, till exempel
deltagarundersökningar kring lärandet i studiecirklar (se Andersson et al. 2008).
12