När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Många av unga med kulturidentitet uppger att kulturaktiviteten har lett till bättre
skolresultat, 35 procent instämmer helt i detta påstående och 32 procent instämmer till
viss del. Det finns tidigare studier som visar att höga betyg i matematik i hög grad
indikerar goda studieresultat överlag (Stenhag 2010). Mot bakgrund av detta kan ungas
beskrivning av sina matematikstudier också användas för att antyda samband mellan
kulturutövande och skolreslutat. Av unga med kulturidentitet är det 48 procent som
stämmer in i påståendet att de har eller oftast hade lätt för att lära sig matematik i skolan
(43 procent av tjejerna och 53 procent av killarna). Därtill var det 24 procent (lika stora
andelar för tjejer som för killar) som stämde in i detta till viss del. Motsvarande andel
bland övriga som stämde in helt var 46 procent (42 procent av tjejerna och 50 procent av
killarna) och det var 30 procent (30 procent av tjejerna och 29 procent av killarna) som
stämde in till viss del. Med andra ord går det inte heller i detta fall att utifrån studien
konstatera en tydlig effekt av kulturutövande. Istället går det att rikta blickarna mot
kulturutövandets eventuella betydelse för ungas utbildningsplaner.
2.5.5 Social mobilitet
Med den fjärde infallsvinkeln riktas fokus mot kulturutövandets eventuella betydelse
för social mobilitet. En fråga är om unga kulturutövare med kulturidentitet i större
utsträckning än andra planerar för högre utbildning.
Inledningsvis ser vi att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för ungas
utbildningsplaner. Unga till föräldrar med en eftergymnasial utbildning planerar i
betydligt större utsträckning för universitets- eller högskolestudier (53 respektive 64
procent bland de med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning kortare än
respektive minst 3 år) än unga till föräldrar med gymnasial utbildning (43 procent) och
förgymnasial utbildning (40 procent).
Analysen visar att även kulturutövandet kan ha betydelse i detta avseende (tabell 2.55).
Barn till föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning planerar för högre
utbildning i större utsträckning om de är kulturutövare med kulturidentitet än om de inte
är det (53 procent jämfört med 36–38 procent). En viss sådan tendens finns även bland
unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning kortare än 3 år. Tendensen är inte så
tydlig när det gäller barn till föräldrar med längre eftergymnasial utbildning. Detta är en
indikation på att kulturutövandet kan bidra till social mobilitet.
När vi signifikanstestar skillnaden i andel unga som planerar för universitets- eller
högskolestudier bland unga med och utan kulturidentitet visar det sig bland killarna att
skillnaden inom grupperna vars föräldrar har gymnasial- respektive kortare
eftergymnasial utbildning är statistiskt signifikant. Skillnaden är dock inte statistiskt
signifikant bland killar vars föräldrar har en längre eftergymnasial utbildning.
Bland tjejerna visar sig skillnaden inom gruppen vars föräldrar har högst en
gymnasieutbildning vara statistiskt signifikant. Skillnaderna i grupperna med
eftergymnasial utbildning är dock inte statistiskt signifikanta.
89