När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Betydelsefulla arenor för ungas kulturutövande
Utöver hemmet är musik- och kulturskolor, föreningar, studieförbund, fritidsgårdar och religiösa
samfund och mötesplatser arenor som unga kulturutövare vänder sig till. Det finns flera svårigheter att
undersöka detta område, inte minst då stöd från studieförbund och studiecirklar kan vara en del av
arbetet inom flera av dessa arenor. Ungdomsstyrelsens besök i regioner, landsting och kommuner
understryker betydelsen av fritidsgårdar, ungdomens hus och liknande för ungas kulturaktiviteter,
något som inte har uppmärksammats i tillräcklig utsträckning tidigare. Även
studieförbundsverksamhet och bibliotek framträdde som betydelsefulla arenor vid några av besöken.
Biblioteken är centrala kulturinstitutioner i kommunerna. Det har dock varit svårt att belysa
bibliotekens roll för ungas kulturutövande. Uppföljningar av bibliotekens verksamheter för unga på
deras fritid saknas. Dock vet vi att de ofta utgör viktiga samlingsplatser för andra aktörers
kulturverksamheter. Det är tydligt att det både på landstingsnivå och i kommuner många gånger pågår
ett arbete med småskaliga arrangörsstipendier för att hitta nya former för att stödja ungas
kulturutövande som inte passar in i traditionella organisationsstrukturer.
Arenor, konstformer och åldrar
Sett till vilka konstformer unga med kulturidentitet föredrar är det tydligt att skriva är något som unga
framförallt gör i hemmet. Detta gäller även bild. Det är inte så vanligt att detta sker på de offentligt
finansierade arenorna i jämförelse med teater, slöjd och musik. Vilka arenor som unga är aktiva inom
varierar också delvis med ålder. Musik- och kulturskola, privatlektioner i hemmet, fritidsgårdar eller
ungdomens hus samt kompisutövande i hemmet är vanligare bland de yngre i ungdomsgruppen.
Unga önskar mer tid för kultur
Trots att unga kulturutövare med kulturidentitet i hög grad är aktiva är det ändå något fler än hälften
som vill lägga ned mer tid på sin kulturaktivitet. Detta är något vanligare bland tjejerna där andelen är
59 procent, att jämföra med 48 procent bland killarna. Det är 43 procent som är nöjda med den tid de
lägger ned. Endast 3 procent anger att de vill lägga ned mindre tid.
Kulturutövande kan också ställas i relation till konsumtion av kultur. Analysen visar att unga
kulturutövare med kulturidentitet generellt tar del av olika kulturyttringar. Det gäller allt från att gå på
konserter eller spelningar till att lyssna på ljudböcker. Tendensen gäller både tjejer och killar,
samtidigt som tjejer i många fall är kulturkonsumenter i högre grad än killar. Mot denna bakgrund
framstår kulturutövandets betydelse i ungas liv som stor.
Analysen visar att unga kulturutövare med kulturidentitet, i jämförelse med övriga unga, i högre
grad tar del av olika kulturarrangemang. Det kan både vara så att besök på exempelvis
dansföreställningar och konstmuseum leder till ett ökat intresse att själv utöva, men också att unga
kulturutövare överlag är mer intresserade av kultur i olika former eller att deras kulturutövande bidrar
till att även ta del av ett utbud.
Tjejernas yrkesambitioner avtar med ålder
Genomgången av verksamhetsstatistik visar att tjejer är kulturutövare i större utsträckning än killar,
men att det händer något med stigande ålder. Det kan konstateras att 62 procent av deltagarna i landets
musik- och kulturskolor var tjejer och att 38 procent var killar vid de senaste undersökningarna. En
stor del av dessa deltagare var yngre än 13 år. Detta kan jämföras med könsfördelningen inom
studiecirklar med kulturinriktning bland unga i åldern 13–24 år 2010. Där är förhållandet det omvända
då 36 procent var tjejer och 64 procent var killar. Tjejer är överlag aktiva inom folkbildningsområdet,
men detta väcker ändå frågan om i vilken mån tjejer hittar fram till studiecirkelverksamheten och det
motsatta, i vilken mån studieförbunden hittar fram till kulturintresserade tjejer.
178