När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Statistiska centralbyrån genomför sedan 1975 Undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF). I dem ställs en rad frågor kring till exempel ekonomi,
utbildning och fritidsvanor. Undersökningarna har tidigare genomförts med
besöksintervjuer. Från 1998 har telefonintervjuer använts för bortfallsuppföljning, men
från 2007 har undersökningen övergått till telefonintervjuer som huvudsaklig
insamlingsmetod. Med det skedde också en anpassning till den europeiska
undersökningen EU Statistics on Income and Living Conditions (SILC).
Svarsfrekvenserna har sjunkit även i dessa undersökningar.
Omläggningen föregicks av en studie 2006 med två parallella undersökningar – en
besöks- och en telefonintervjustudie – där urvalet var 2 500 individer i båda fallen.
Jämförelser mellan de olika undersökningarna visade inga tydliga trender. En av de
svårigheter som noterades var att exempelvis fritidsfrågorna innehöll långa meningar som
kan vara mer problematiska i telefonintervjuer. Uppdelat i ”delmängder” av befolkningen
var testet för litet för att fullt ut kunna uttala sig om vilken påverkan metodbytet påverkat
svarsfrekvensen, det gällde bland annat gruppen unga (SCB 2010b).
Under de tio inledande åren var svarsfrekvensen omkring 80–85 procent. En viss
nedgång märks från mitten av 1990-talet fram till idag, 2008 var svarsfrekvensen 73
procent och 2009 var den 70 procent. I gruppen 16–24 år har svarsfrekvensen varit
relativt hög, men sjunkit drastiskt de senaste åren – 2008 svarade 74 procent, året därpå
68 procent. Nu är svarsbenägenheten för första gången lägre i gruppen 16–24-åringar än i
urvalet som helhet. Bortfallet delas in i de som ”vägrar” att delta och de i urvalet som inte
anträffas. En tendens är att den sistnämnda gruppen utgör en allt större del av bortfallet,
framförallt i de yngre åldrarna. I gruppen 16–24 år har de som inte anträffats under de
senaste tre åren varit över 10 procent av urvalet och 2009 utgjorde gruppen hela 14
procent.
Sedan 2001 har SCB gjort undersökningar kallade Barn-ULF riktade till unga i åldern
10–18 år. Även i detta fall har svarsfrekvensen sjunkit, från 85 procent 2001 till 65
procent 2009, vilket bland annat är en följd av övergång till telefonintervjuer (SCB
2010c).
Svarsfrekvenser kan variera beroende på metod – besöksintervjuer, telefonintervjuer,
post- eller webbenkäter. En annan faktor är undersökningsperiodens längd. SOMundersökningen
pågår till exempel i omkring fyra och en halv månad, även om en stor del
av svaren inkommer under den första månaden (Nilsson 2009). Enkätens längd kan också
ha betydelse för benägenheten att svara.
En annan faktor i jämförelsen mellan olika undersökningar är hur svarsfrekvenser och
bortfall beräknas. I SOM-undersökningen tas flera individer bort från urvalet när
bortfallet beräknas – exempelvis personer som inte är svensktalande, som är bosatta
utomlands eller har okänd adress. Därmed blev svarsfrekvensen 2009 för befolkningen
som helhet 59 procent. Hade frekvensen istället beräknats på hela urvalet hade
svarsfrekvensen varit 55 procent. I andra undersökningar, bland annat i Folkhälsoenkäten,
görs vissa justeringar utifrån personer i urvalet som har avlidit, men som inte påverkar
svarsfrekvensen i lika stor utsträckning. Med andra ord går det vara olika ”generös” i
beräkningen av svarsfrekvensen.
17