När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Undersökningens begränsningar
Det är viktigt att iaktta en viss försiktighet i beskrivningar och analyser av resultat som
avser små undergrupper. Det gör det särskilt svårt att beskriva området med hjälp av flera
faktorer, till exempel går det inte att utifrån enkätmaterialet beskriva andelar bland utrikes
födda killar med funktionsnedsättning som spelar teater. Däremot går det att jämföra
inrikes och utrikes födda tjejer och killar med avseende på kulturutövande. Det är därmed
viktigt att betona att materialet ibland är för litet för att göra djupare och mer
mångdimensionella beskrivningar av ungas kulturutövande. Om fler individer ingått i
urvalet hade det i större utsträckning varit möjligt att göra mer differentierade
beskrivningar och analyser av olika kategorier av kulturutövare. Urvalets storlek
begränsas främst av kostnadsskäl.
Med telefonintervjuer följer en annan begränsning, nämligen det antal frågor som kan
ställas. Detta hänger i sin tur samman med den högre kostnaden jämfört med postenkäter.
I enkätstudien fanns därför inte plats för en rad undersökningsområden och frågor som
kunde ha varit värdefulla att ha med. Dit hör frågor som när, varför och hur man började
kulturutöva liksom avhopp och eventuellt återupptaget kulturutövande. Andra exempel på
sådana frågor gäller fördjupande frågor om ungas bedömningar av och önskemål om
verksamheter och pedagogiska läroprocesser. Ytterligare andra rör den egna ekonomin
och kostnader för deltagande. Den övergripande bedömningen är ändå att grundmaterialet
är förhållandevis rikt, representativt och användbart. Det ger underlag för ny och relevant
kunskap som ökar förståelsen av ungas kulturutövande.
Utifrån ovanstående beskrivning av möjligheterna med denna typ av telefonbaserad
enkätundersökning kan vi konstatera att den ger goda möjligheter att i förhållande till
andra insamlingsmetoder nå en jämförelsevis god svarsfrekvens.
På grund av kulturutövandets mångfacetterade karaktär går det inte att beskriva ungas
kulturutövande enbart utifrån deltagarstatistik och offentlig medelstilldelning, utan
enkäter och intervjuundersökningar där ungas egna röster framträder är nödvändiga för
den framtida uppföljningen av kultur- och ungdomspolitiken.
2.2 En mångfald av aktiviteter
I detta avsnitt beskrivs vilka kulturaktiviteter unga i åldern 13–25 år har utövat på fritiden
under det senaste året och hur ofta utövandet har skett. För att få en fördjupad bild av
kulturutövandets inriktning har de som har utövat musik, dans, bild, skrivande och teater
också fått ange vilka genrer de har prövat på. Ungas preferenser har undersökts utifrån
frågan om det finns någon genre de föredrar att utöva. Utöver att dessa frågor kan spegla
ungas kulturutövande i sig, och vad unga föredrar att ägna sig åt, kan de vara intressanta i
relation till hur det offentliga stödet är konstruerat och vilka stöd som ges till olika typer
av kulturutövande.
Därefter beskriver vi de unga som inte har varit kulturutövare under året.
Avslutningsvis förs en diskussion om olika sätt att definiera vad kulturutövande är. I
enlighet med uppdragets metodutvecklande delar diskuteras också vilka möjligheter som
finns att fånga ungas kulturutövande i olika kategoriseringar, exempelvis om och hur
kulturutövande kan kopplas till slöjd och hantverk respektive till teknik och digitala
arenor.
2.2.1 Kulturutövandets omfattning och aktivitetsnivå
I tidigare undersökningar kring unga och kultur belyses ofta i vilken utsträckning unga tar
del av kultur. Här riktas intresset istället mot ungas utövande, även om den förstnämnda
frågan också diskuteras.
Bland unga i åldern 13–25 år är det 68 procent som har utövat minst en av
konstformerna musik, dans, bild, skrivande eller teater under året (76 procent av tjejerna
och 61 procent av killarna) (tabell 2.1). Bland de undersökta konstformerna är
33