När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Skillnaden mellan kulturutövande tjejer och killar är störst för kompisutövande i
hemmet och i hyrd lokal (tabell 2.38). I båda fallen är det en högre andel av killarna än av
tjejerna som är kulturutövare. Även fritidsgårdar och ungdomens hus visar på en likartad
skillnad. På några av de andra arenorna är det istället en något högre andel av tjejerna
som är aktiva. En möjlig tolkning är att den högre andelen inom företag kan kopplas till
utövande inom dansstudior.
2.4.2 Organisationsformer inom fyra sfärer
De organisationsformer som unga kulturutövare är aktiva inom kan delas in i fyra skilda
sfärer. Dessa skiljer sig åt i offentlig medelstilldelning och pedagogiska förutsättningar.
Detta bidrar till att olika kulturaktiviteter behandlas mycket olika i de kulturpolitiska
strävandena.
Störst är den privata sfären genom ett omfattande utövande i hemmet. Den omfattar
89 procent av kulturutövarna (tabell 2.39). Med kulturutövande i privatsfären följer inte
endast att estetiska uttrycksformer praktiseras i hemmet. Det innebär också att de troligen
i betydande utsträckning är självfinansierade och informellt organiserade. De saknar
därmed formella ledare. Dock kan kompisutövandet i hemmet ha stöd från studieförbund.
I privatsfären dominerar sannolikt informella läroprocesser. Unga lär sig själva eller av
varandra. Också föräldrar och syskon kan spela roll.
Efter privatsfären följer den civila sfären som består av bland annat föreningsliv,
studieförbund och religiösa församlingar. Här är kulturutövandet följaktligen
föreningsorganiserat. Det sker i föreningslokaler och församlingslokaler samt i
studieförbundens lokaler. Av tabell 2.39 framgår att 35 procent av kulturutövarna är
aktiva inom denna sfär. Redan här indikeras utmaningen i att beskriva bakomliggande
organisationsform i förhållande till arena för utövande. Kulturutövandet leds ofta helt
eller delvis av ledare. Förmodligen rör det sig också om en kombination av formella och
informella läroprocesser och icke-formell utbildning. Verksamheten finansieras med hjälp
av offentligt stöd, ideella insatser och självfinansiering.
Den tredje sfären är den offentliga sfären, som enligt svaren på enkäten domineras av
musik- och kulturskola. Till den hör också fritidsgård eller ungdomens hus. Inom denna
sfär är 31 procent av kulturutövarna med kulturidentitet aktiva. Just utvecklingen av
70