När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Biblioteksverksamheten utgör också cirka en tredjedel av utgifterna och finansieras av
landsting och kommuner, dock riktas deras verksamhet inte lika tydligt till ungas
kulturutövande på fritiden och det finns ingen övergripande sammanställning över
bibliotekens roll för ungas kulturutövande hos andra aktörer. Därför kan inte bibliotekens
roll för ungas kulturutövande och denna rolls relation till de offentliga medlen bedömas.
Varken musik- och kulturskolorna eller biblioteken har några betydande medel från staten
och stödet från den regionala nivån är antingen obefintligt eller relationsmässigt
underordnat.
I Kulturrådets skattning av offentliga resurser till barns och ungas kultur så uppges
summor för en rad olika verksamheter. Ungdomsstyrelsen har valt att i tabell 3.5 ha med
summan för musik- och kulturskola samt biblioteksverksamhet eftersom dessa är de två
största utgiftsposterna, för resterande skattade verksamhetsområden har summorna slagits
samman och redovisas som en kategori. Folkbildningsverksamheten saknas dock i
Kulturrådets skattning.
En annan väsentlig del av finansieringen av ungas kulturutövande är olika former av
verksamhetsstöd och anläggningsstöd till kommunala mötesplatser för unga som
fritidsgårdar, ungdomsgårdar, ungdomens hus och kulturhus. Denna finansiering finns
inte heller med i den skattning som Kulturrådet gjort av offentliga medel till barns och
ungas kultur och Ungdomsstyrelsen har inte heller fått fram tillfredsställande uppgifter
för detta betydelsefulla område. Det är därför värt att lyfta fram att Keks (Kvalitet och
kompetens i samverkan), som är en samverkansorganisation för 16 kommunala
förvaltningar, har siffror som talar för att det bedrivs en omfattande kulturverksamhet på
ungdomsgårdar och ungdomens hus. Det finns dock stora lokala variationer mellan olika
verksamhetsställen.
Av Keks årliga brukarenkät 10 2010 kan det uppskattas att mellan 10 och 15 procent av
besökarna tränar eller repeterar någon form av skapande verksamhet vid sina besök.
Andelen killar som tränar eller repeterar är dubbelt så stor som motsvarande andel tjejer.
Keks administrerar också en ”digital loggbok”. Det är ett system där anläggningarna
löpande registrerar olika sorts statistik, bland annat kring vilka verksamheter som bedrivs.
Utifrån de 60-tal ungdomsgårdar och ungdomens hus som registrerat uppgifter ser vi att
knappt var tionde aktivitet som besökarna ägnat sig åt kan kategoriseras som spontan
skapande verksamhet.
Ytterligare en offentlig aktör som fördelar medel till barns och ungas kultur är
Allmänna arvsfonden. De fördelar medel till ideella aktörer och icke vinstdrivande
organisationer som arbetar med nyskapande och utvecklande projekt för målgruppen:
barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Ett av Allmänna arvsfondens
prioriterade områden är delaktighet i kulturlivet (www.arvsfonden.se). Under 2010 fick
16 projekt som Allmänna arvsfonden bedömde huvudsakligen arbetade med
kulturverksamhet medel. Dessa projekt fick sammanlagt 12,7 miljoner kronor. De projekt
som inte bedömdes ha kultur som huvudsaklig verksamhet faller utanför denna
beräkning. 11
10 Uppgifterna kommer dels från Keks brukarenkät 2010 som bygger på enkätsvar från cirka 3 500 unga i åldersgruppen
13-19 år, dels från Keks digitala loggbok för tiden 2010-09-01 till 2011-03-18.
11 Enligt uppgift från Allmänna arvsfonden 2011-03-15.
153