När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Efterfrågad aktivitetsgrad och bakgrundsfaktorer
Den efterfrågade aktivitetsgraden varierar också utifrån fler bakgrundfaktorer än kön.
Den efterfrågade aktivitetsgraden hos unga kulturutövare ökar med stigande ålder. Bland
13–15-åringar anger 42 procent att de vill ägna mer tid åt sin kulturaktivitet och bland
16–18-åringar är andelen 50 procent. Bland 19–22-åringar och 23–25-åringar är
andelarna istället 60 respektive 61 procent.
Bland unga kulturutövare som har bott i sitt område kortare tid än två år vill en högre
andel (63 procent) lägga mer tid på sin kulturaktivitet än de som har bott där under en
längre tid. För de som har bott i området i 2–6 år, 6–14 år respektive längre än 14 år är
motsvarande andel 50–52 procent. Förankring i närområdet kan ha stor betydelse. Dessa
skillnader är mer påtagliga än exempelvis mellan utrikes och inrikes födda, där det inte
går att se någon skillnad.
Efterfrågad aktivitetsgrad varierar, men är generellt hög
Sett till olika konstformer är det tydligt att många som vill lägga ned mer tid på sin
konstform finns bland dem som ägnar sig åt att skriva, dansa och göra bilder (tabell 2.47).
Bland de som ägnar sig åt musik är det en högre andel som upplever att de lägger lagom
med tid, vilket är ännu mer påtagligt bland dem som ägnar sig åt slöjd. Trots dessa
skillnader ser vi att en stor andel efterfrågar en ökad aktivitetsnivå och att en mycket liten
andel vill minska den tid de lägger ned på olika konstformer. Mot denna bakgrund
framstår kulturutövandets betydelse i ungas liv som mycket stor.
Tabell 2.47. Synen på hur mycket tid som läggs på huvudsaklig kulturaktivitet
bland unga kulturutövare med kulturidentitet. Fördelning per konstform 13–
25 år, 2010. Procent
Skrivande Bild Teater Slöjd Musik Dans
Vill lägga mer tid 65 61 59* 40 49 63
Lägger lagom med tid 31 35 35* 56 48 36
Vill lägga mindre tid 2 4 6* 4 3 0
Vet ej 2 0 0* 0 1 1
Totalt 100 100 100 100 100 100
* Bör tolkas med stor försiktighet då andelen bygger på svar från färre än 20 individer. Med huvudsaklig
avses det som unga karaktäriserar som ”sin kulturaktivitet”.
I tabellen redovisas de som definieras som kulturutövare med kulturidentitet.
Källa: Ungdomsstyrelsens kulturutövandeenkät 2010.
Självskattad tid och efterfrågad tid
Relationen mellan självskattad tid (ungas egen uppskattning av hur mycket tid de lägger
ned på sin kulturaktivitet) och efterfrågad tid kan också analyseras. Bland de som har
musik som sin huvudaktivitet och utövar detta minst någon gång i veckan är det ändå 45
procent som vill lägga mer tid på att utöva musik. Motsvarande uppgift för dem som har
utövat musik någon gång i månaden eller mer sällan under året är 57 procent. Inom musik
är det alltså tydligt att de som är aktiva i mindre utsträckning önskar en högre
utövandegrad. Denna tendens kan inte fastställas för de andra konstformerna. Bland de
som håller på med bild eller skrivande är önskan om utökad aktivitet ungefär densamma
mellan dem som håller på minst någon gång i veckan respektive någon gång i månaden
eller mer sällan. För dans och teater är antalet svarande för få för att kunna uppskatta
betydelsen av den självskattade tiden i förhållande till efterfrågad tid.
80