När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Detta kan ställas i relation till enkätsvaren från unga kulturutövare med kulturidentitet. Frågor har
ställts om i vilken mån de önskar att kulturaktiviteten ska bli deras yrke, om de övar mycket för att bli
bättre samt om de tycker att det är viktigt att utveckla en egen stil med sin kulturaktivitet. Detta är
viktiga delar för en framtida yrkeskarriär och att instämma helt i dessa påståenden har betecknats som
”investering i yrkesdröm”. Tjejers investering i en yrkesdröm avtar med ökad ålder. Andelen killar
som investerar i en yrkesdröm är 23 respektive 21 procent i åldern 19–22 år och 23–25 år,
motsvarande nivå bland tjejerna är 7 procent i båda åldersgrupperna. Minskningen bland tjejerna samt
skillnaderna mellan könen i åldern 19–25 år är statistiskt säkerställda. Detta sker i fasen då unga på ett
tydligare sätt möter arbetsmarknaden. Inställningen till de aktuella frågorna kan handla om egna
intressen och prioriteringar, men också vara ett uttryck för vilka attityder och strukturer tjejer och
killar möter på vägen, och i vilken mån de blir uppmuntrade och upplever det som möjligt att välja en
karriär med kulturinriktning.
Omfattande självskattad utveckling – särskilt för hälsa
Mycket stora andelar unga upplever att de till följd av det egna kulturutövandet förbättrat sitt
självförtroende, utvecklat sin förmåga till empati, fått nya vänner, en bättre hälsa samt bättre
skolresultat. Denna positiva självskattning gäller både tjejer och killar. De upplevda positiva
konsekvenserna av kulturutövandet är särskilt starka när det gäller hälsa. Detta tyder på att unga själva
tilldelar sitt kulturutövande stor betydelse på flera områden som gäller personlig utveckling.
Analysen visar dock att det inte går att fastställa att unga kulturutövare med kulturidentitet skulle
ha en bättre hälsa än övriga unga. Här behövs ytterligare forskning. Inte heller framkommer några
betydande skillnader mellan kulturutövare med kulturidentitet och övriga vad gäller skolresultat och
vänskap.
Social mobilitet
Kulturutövandets samhällspolitiska betydelser analyseras. Dock finns här skäl att betona kulturens
egenvärde och att kultur inte ska reduceras till att bara vara något som används för att uppnå olika mål.
Kulturutövandets eventuella betydelse för social mobilitet undersöks genom ungas utbildningsval.
En fråga är om unga kulturutövare med kulturidentitet i större utsträckning än andra planerar för högre
utbildning. Att föräldrarna utbildningsbakgrund spelar roll vet vi sedan tidigare. Dock visar analysen
att killar med föräldrar som har gymnasial utbildning, eller eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, i
större utsträckning planerar för högre utbildning om de är kulturutövare med kulturidentitet än om de
inte är det. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Bland tjejer är skillnaden signifikant bland barn till
föräldrar där minst en av dem har högst en gymnasiebakgrund. Detta indikerar att kulturutövandet kan
bidra till social mobilitet.
Kulturutövande och samhällspolitiska betydelser
Analysen visar att kulturutövare med kulturidentitet i större utsträckning är positiva till mångfald i
betydelsen att de tycker att det är berikande att människor från olika kulturer bor i Sverige. Detta
tycker 81 procent av unga med kulturidentitet och 69 procent av de övriga. Kulturutövarna är också i
större utsträckning intresserade av samhällsfrågor och politik och uppger i högre grad tillit till andra
människor. Skillnaden mellan könen inom båda grupperna är som störst när det gäller inställningen till
att människor från olika kulturer bor i Sverige. Sammantaget indikerar analysen att kulturutövande
kan sättas i samband med flera eftersträvansvärda samhällspolitiska mål. Det kan vara så att
kulturutövandet bidrar till dessa samhällspolitiskt relevanta frågor.
179