När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

de olika regionala kulturpolitiska målen. Besöken genomfördes under 2010 vilket betyder
att organisationsformerna kan vara förändrade idag.
I dessa landsting och regioner har vi också besökt olika typer av kommuner. Vi har
tagit del av arbetet med kultur i glesbygdskommunen Storuman i Västerbotten som har ett
litet befolkningsunderlag och mycket stora avstånd, men också möjligheter till
kulturverksamheter, kulturellt entreprenörskap i skogs- och fjällbygd och en livaktig
samekultur. Vi har besökt Norrtälje med dess relativa närhet till Stockholm, men som
också är en kommun som består av en stad, skärgårdsmiljöer och utmaningar som liknar
de i glesbygden. Vi har besökt storstäder som Malmö och Stockholm, med stora
befolkningar och stora socioekonomiska skillnader samt städer som Umeå och Örebro.
Vi har därmed fått intryck från både storstadsregioner och regioner som inte på
samma sätt präglas av befolkningstäthet. Det är dock viktigt att inte falla in i
schablonbilder byggda på föreställningar om storstad respektive landsbygd.
Stockholmsregionen har inte de utmaningar som små befolkningsunderlag och mycket
stora avstånd ger på det sätt som är aktuellt i exempelvis delar av Västerbotten. Samtidigt
finns glesbygdens förutsättningar med små befolkningsunderlag i olika kommundelar och
svårigheter med transporter även relativt nära stora städer som Stockholm och Malmö.
Stora avstånd och glesbygd ska inte enbart betraktas som problem som ska lösas. De
bildar också förutsättningar för dynamiska lokala och regionala processer kring
kulturutövande.
Sammantaget finns en rad olika lokala och regionala förutsättningar för
genomförande av satsningar som främjar ungas kulturutövande. Denna del av utredningen
syftar till att problematisera hur den offentliga medelstilldelningen till kultur ska kunna
studeras samt ge underlag till hur ungas levnadsvillkor relaterat till kulturutövande ska
kunna utvecklas.
Att stödja kulturutövande
Samhället verkar på en rad olika sätt för att unga ska få tillgång till kultur. På den
regionala och lokala nivån handlar det om stöd till institutioner och andra professionella
kulturutövare som står för ett utbud av kultur, men som också är direkt involverade i
ungas kulturutövande. Inte sällan är dessa verksamheter inriktade på att möta barn och
unga under deras skoltid. Institutionerna kan vara allt från operahus, stora teatrar och
scenkonsthus till länsbibliotek och museer.
I allmänhet finns det också regionalt stödda konsulenter eller liknande, som arbetar med
olika regionala uppdrag inom respektive konstart. Vid regionala institutioner pågår en
mängd olika verksamheter för ungas eget utövande på fritiden, men omfattningen av
dessa är svår att fastlägga. Konsulenternas verksamheter är ofta inriktade på att
kulturaktiviteter ska äga rum, till exempel workshops och festivaler. Även här är ungas
kulturutövande en viktig del, men det är svårt att beskriva andelen unga, hur mycket eget
kulturutövande som stimuleras samt hur mycket av det som äger rum på fritiden.
Ovanstående former av verksamheter som syftar till att sprida kultur till unga har inte
det egna kulturutövandet som huvudsakliga inriktning. De stöd som framförallt har en
sådan inriktning är stöd till den civila sektorn, till exempel studieförbundens verksamhet
och föreningslivet. Bland annat handlar det om stöd till olika grupper och individer som
yrkesmässigt eller i andra former ägnar sig åt kulturverksamhet. Det finns också olika
former av arrangörsstöd. Inte minst finns en rad olika verksamheter som får stöd som
fritidsgårdar, ungdomsgårdar, ungdomens hus, kulturhus av olika slag samt musik- och
kulturskolorna och biblioteken. Det handlar följaktligen om en bred palett av stöd till
olika former av verksamheter och om allt från verksamhetsstöd, deltagarstöd till olika
former av lokal- och anläggningsstöd.
125