När var hur - om ungas kultur - Dagens Nyheter

Kultur i den öppna fritidsverksamheten
När det handlar om ungas kulturutövande är det alltså viktigt att uppmärksamma de
aktiviteter som sker inom den öppna fritidsverksamheten och betrakta dessa som en
betydelsefull del för ungas levnadsvillkor relaterat till kulturutövande. I bästa fall kan
sådana ge utlopp för estetiska behov och möjliggöra den utveckling som bygger på ungas
eget engagemang och motivation. Därmed kan de också ge förutsättningar till ett lärande
som blir ett alternativ eller komplement till de mer formella formerna som finns i skolan
(Deschenes & McDonald 2003). Men då handlar det om att utveckla en sådan pedagogisk
medvetenhet kring metoder och perspektiv som förmår att skapa ramar och se de
processer som pågår i verksamheten. Förvisso pågår en mängd kulturella aktiviteter på
fritidsgårdar och ungdomens hus, men för att de verkligen ska kunna bidra till ungas
utveckling handlar det för det första om att se dem och inse deras betydelse och för det
andra om att länka dem till ett övergripande socialpedagogiskt arbete.
Att lyfta upp ungas kulturutövande som sker på fritidsgårdar handlar på en
övergripande nivå också om att ställa frågor kring ungas livsrum och aktiviteter som
utspelar sig i ett gränsland mellan olika politikområden. Dessa verksamheter bär på
kännetecken från civilsamhällets och föreningslivets intressestyrda aktiviteter. Från
kulturpolitikens ambition att ge utrymme för skapande processer och från socialpolitikens
ambition att ge förutsättningar till en positiv personlig utveckling genom självreflektion
och aktiv handling. De har också en uppenbar relation till den form av lärande som sker
inom skolan.
Genom att på ett brett sätt förstå hur ungas villkor påverkas av hur sådana
överlappningar mellan olika områden sker, går man också från en traditionell
sektorindelad syn på ungdomar, där sociala frågor och skol- och fritidsfrågor hanteras i
separata spår, till att se ungdomar inom ramen för en helhetssyn på ungdomspolitiken
(Jensen & Trägårdh 2010). Som följd av detta kan man hävda att förverkligandet av
sådana överlappningar, i såväl idé som handling, blir en fråga som nationella, regionala
och lokala aktörer från offentlig verksamhet och civilsamhälle måste hantera tillsammans.
147