Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kronor värderade andra fördelarna dras från åtgärdens kostnader.<br />
För alla andra poster än antal dödade och skadade i exemplet gäller<br />
således samma värderingsproblem som inom CBA. Relevanta systemeffekter<br />
bör således kunna åskådliggöras.<br />
Kostnads-/effektanalysens valditet är däre<strong>mot</strong> tveksam, då man<br />
endast får information om hur man skall nå ett visst mål, och inte<br />
kan säga något om målets angelägenhetsgrad. Om ett uppnående av<br />
det uppsatta målet innebär att medborgarnas välfärd ökar kan man<br />
således inte uttala sig om. Metodens reliabilitet bör däre<strong>mot</strong> vara<br />
god.<br />
I MAN utgår man, liksom i CBA, från målet om välfärdsmaximering<br />
i samhället. Båda metoderna innebär en koncentration på totala<br />
effekter och inte bara effekter för någon delgrupp i samhället, t.ex.<br />
biltrafikanter.<br />
I MAN kan beslutsfattarna själva avgöra vilka vikter olika delmål<br />
skall ha. Om beräkningar görs med andra vikter skapar detta givetvis<br />
problem med reliabiliteten. Dessa skillnader bör dock vara ganska lätta<br />
att upptäcka. Det bör också vara lätt att göra nya beräkningar med<br />
samma vikter för att få jämförbara beräkningsförutsättningar.<br />
I CBA är betalningsvillighet den övergripande principen <strong>vid</strong> värdering<br />
av fördelar och kostnader. När det gäller att härleda denna<br />
värdering från marknader (jämför bil. 4) torde reliabiliteten vara<br />
hög. Saknas egentliga marknader erbjuder CBA två metoder; dels<br />
indirekta skattningar (till exempel med hjälp av hedoniska priser<br />
eller genom reskostnadsmetoden), dels direkta skattningar genom<br />
intervjuer 14 (Se bilaga 4 för presentation av metoderna.)<br />
Ett betydande validitetsproblem i CBA har man när det gäller att<br />
via intervjuer fastställa värden. Vilken tillit skall man överhuvudtaget<br />
ha till indi<strong>vid</strong>svar på hypotetiska frågor Man har när det gäller<br />
CVM kunnat konstatera diverse problem med de svar som erhållits.<br />
Ett är att de som svarar på frågorna tycks ha svårt att differentiera sin<br />
värdering till exempel i relation till antal miljöförbättrade sjöar. Man<br />
har nämligen fått ungefär samma värden för en, två, tre etc. miljöförbättrade<br />
sjöar i grannskapet. (Detta brukar kallas för embeddingeffekten.)<br />
Respondenterna borde ange större betalningsvillighet för<br />
fler än för färre sjöar. När man inte gör det kan man sätta frågetecken<br />
för hur pålitliga de uppgivna värdena är.<br />
Även reliabilitetsproblem finns <strong>vid</strong> intervjuer. Ett sådant är att<br />
den ordning i vilken frågorna ställs ibland förefaller ha påverkat<br />
resultatet. Ytterligare ett exempel på reliabilitetsproblem gäller<br />
användandet av svarsalternativ, vilket brukar rekommenderas (se till<br />
exempel NOAA, 1993). Om svarsalternativen för betalningsvilligheten<br />
när det gäller bättre miljö, säkrare resor, eller vad det nu är, anges<br />
99<br />
14. Contingent valuation metoden (CVM) har dominerat de senaste 10 åren.
Change language