Riskhantering vid skydd mot olyckor

Hade inte samhällets och beslutsfattarens lönsamhet/olönsamhet så
ofta sammanfallit skulle vi ha haft svårt att motivera marknadsekonomins
existens. I en marknadsekonomi accepterar man att enstaka
företag och enstaka hushåll själva får besluta vad som skall produceras,
hur mycket de vill köpa, vilka priser som kommer att gälla, vilka
arbeten de tar, om man skall spara eller låna etc. Ett av nationalekonomins
paradnummer är att visa att en sådan marknadshushållning
leder till största möjliga välfärd (Pareto-optimum) för samhällets
medlemmar under vissa villkor. Fall 1 och 4 är således inte ovanliga.
För att marknadshushållningen skall leda till Pareto-optimum
krävs bl.a. fullständigt informerade konsumenter och producenter
och inga externa effekter. Med andra ord, sådana förhållanden, där
det visar sig uppstå skillnader mellan samhällsekonomi och beslutsfattarekonomi,
får inte förekomma. Positiva externa effekter, till
exempel större vinst för trafikkollektivet än för den enskilde bilisten
av att han köper en bil med ABS-bromsar eller använder dubbdäck
vintertid, kan leda till att vi får fall 2 ovan. Om brandförsäkringen för
företag är utformad så att de premierabatter som ges för att man
sprinklar och/eller automatlarmar lokalerna är små kan också fall 2
uppstå. Det kanske är lönsamt för samhället att företaget sprinklar
och/eller larmar, men om årskostnaden för utrustningen överstiger
premierabatten blir det olönsamt för företaget. Negativa externa
effekter kan leda till fall 3 ovan, till exempel att alla hastighetsbegränsningar
eller den obligatoriska bilprovningen avskaffas.
Vi har tidigare redovisat att vi har som mål att genomföra sådana
åtgärder som ökar samhällets välfärd och att avstå från sådana som
minskar den. Figur 10. 1 pekar då på ett problem, nämligen sådana
åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma men antingen inte
är eller inte uppfattas som lönsamma av beslutsfattaren (fall 2), och
tvärtom (fall 3). Där kan det behövas styrmedel. I nästa avsnitt skall
vi försöka att vidga argumentationen för styrmedel och framförallt
ge en systematisk presentation. Vidare anger och motiverar vi kriterier
för val av styrmedel, när flera finns att tillgå.
10.3 Styrmedel: varför behövs de
och vilka finns
Fall 1 och 4 i figur 10.1 är, som visats, minst styrmedelskrävande.
Men även här kan information behövas som styrmedel, om beslutsfattaren
kanske inte vet att en viss åtgärd är beslutsfattarekonomiskt
lönsam (fall 1) eller olönsam (fall 4). Enligt kostnads-nyttagruppens
beräkningar är sprinkling av kemisk industri både samhälls- och
beslutsfattarekonomiskt lönsam för genomsnittsföretaget (Juås,
1994c). Att sprinkling ändå förekommer i relativt liten utsträckning
inom denna bransch kan bero på informationsbrister (Mattsson,
127