Riskhantering vid skydd mot olyckor

egränsningar. Hur råder man bot på detta Belöningssystemet
måste kanske ändras, så att beslutsfattarna får ökat intresse av att
handla samhällsekonomiskt. För att åstadkomma detta, krävs troligen
en starkt uttalad vilja av regeringen att låta samhällsekonomiska
beslutsunderlag komma till användning. Tjänstemän i karriären
inser ofta ”vart vinden blåser” och har betydande förmåga
att rätta sig efter vad som gäller. Om de som inte tar fram begärt
beslutsunderlag får sämre medelstilldelning, kommer snart en
anpassning att ske.
Hur får man regering, riksdag, kommunstyrelse etc., att uttrycka
en sådan vilja Det finns tecken som tyder på att en sådan ändrad
inriktning redan är på väg. Det ökade intresse för mål- och resultatstyrning,
som framkommit inom den offentliga sektorn i Sverige
under senare tid är ett exempel på en sådan förändring. De som har
mest att vinna på en sådan utveckling mot samhällsekonomiska
beslutskriterier torde vara medborgarna. De som har mest att frukta
är kanske vissa tjänstemän och grupper som har resurser och lätt att
få gehör för sina synpunkter hos olika beslutsfattare. Politikerna står
i mitten; å ena sidan ökar deras makt mot tjänstemän och påtryckningsgrupper,
å andra sidan minskar den mot medborgaren.
3. Åtgärdernas fördelningskonsekvenser bör framgå. Beräkningarna
bör ibland kompletteras med beslutsfattarberäkningar
Av olika skäl är det oftast viktigt att redovisa hur positiva och negativa
effekter fördelas på olika grupper eller incidenskategorier (jämför
avsnittet om sociala planeringsbalanser i avsnitt 9.2). Ett sådant skäl
är att medborgaren, som kanske drabbas av en åtgärd, skall kunna se
varför åtgärden ändå föreslås. Ett annat skäl är att det blir lättare att
bemöta särintressen, om beräkningarna visat att även om vissa producenter
förlorar på en åtgärd, så väger konsumenternas fördelar
tyngre. Ytterligare ett skäl är att politiker som intresserar sig för fördelningskonsekvenser
kan tänkas vilja kompensera dem som förlorar
på åtgärden.
Det kan vara viktigt och intressant att få information om hur
beslutsfattarkalkylen ser ut. Är det samhällsekonomiskt fördelaktigt
kan det ändå vara företagsekonomiskt olönsamt. Om det då är företagen
som beslutar om till exempel sprinkling av sina lokaler, blir det
troligen ganska lite sprinkling. För att kunna diskutera behovet av
och utformningen av eventuella styrmedel behövs därför beslutsfattarberäkningarna
(jämför diskussionen i kap. 10).
Om politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning kommer
i konflikt med särintressen blir det rimligen ganska lätt att få dem
intresserade både av att låta den samhällsekonomiska beräkningen
innehålla en beskrivning av fördelningseffekter, och att göra speciella
företags- eller hushållsekonomiska beslutsfattarkalkyler.
150