13.02.2015 Views

Riskhantering vid skydd mot olyckor

Riskhantering vid skydd mot olyckor

Riskhantering vid skydd mot olyckor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

mångsidigt belyst och till och med hört förslag till beslut.<br />

Sådana konferenser kan givetvis inte ordnas så ofta. Man skulle<br />

dock kunna tänka sig att Vägverket bjöd in till en sådan konferens<br />

när det gäller nollvisionen-nollmålet i vägtrafiken eller att Räddningsverket<br />

tog liknande initiativ till en konferens om principer för<br />

kommunalförbund för räddningstjänsten, och till frågan om heltiddeltid<br />

i räddningstjänsten med speciellt intresse för servicenivån dag<br />

och natt.<br />

3. Avståndet mellan de styrande och de styrda har ökat<br />

bland annat beroende på kommunsammanslagningar. Det har blivit<br />

allt svårare att förstå hur enstaka indi<strong>vid</strong>er, som berörs av besluten,<br />

påverkas av dessa.<br />

En följd av detta avstånd kan vara att respektive grupps förväntningar<br />

på den andra gruppen tenderar att bli allt mer orealistisk. Personalen<br />

och patienterna på vårdhemmet kanske tror att räddningstjänsten<br />

några få minuter efter larmning befinner sig på vårdhemmets<br />

tröskel och någon minut senare har släckt branden. Räddningstjänsten<br />

– och kanske även de politiker som fattat beslut om<br />

dess dimensionering – kanske utgår från att tillgänglig utrustning<br />

för att släcka brand används, utrymning påbörjas etc. Ett projekt<br />

som kan bekräfta eller vederlägga dessa hypoteser är ”Säkrare kommun<br />

genom målstyrd tjänsteutveckling” (SRV & Komförb., 1999),<br />

som startades under hösten 1999 av Räddningsverket och Svenska<br />

kommunförbundet. För att ”minska avståndet” mellan styrande och<br />

styrda är det viktigt att börja med att kartlägga respektive grupps<br />

förväntningar. Sedan kan man gå <strong>vid</strong>are med ytterligare åtgärder.<br />

4. Incitamentsstrukturen<br />

för politiker och beslutsfattare uppmuntrar sällan till att man utgår<br />

från allmänintresset. Den så kallade public choice-skolan (mest kända<br />

företrädare är ekonomer och statsvetare som Buchanan, Tulloch,<br />

Downs och Niskanen) har pekat på att även en aldrig så osjälvisk<br />

politiker med vilja att kämpa för ”det goda livet” för folk i allmänhet<br />

måste – som en betydande restriktion för sitt handlande – se till att<br />

bli omvald. Det gäller då att dels inte stöta sig med partiorganisationen,<br />

så att man blir nominerad igen, dels komma med åsikter som<br />

lätt anammas av väljarna, trots att det kanske inte innebär den bästa<br />

lösningen. En politiker som lovar stora bidrag till en nedläggningshotad<br />

industri, kraftiga satsningar på väg- och järnvägsbyggande i<br />

en eftersatt region, har i Sverige troligen lättare att få röster än en<br />

som hävdar att till exempel avregleringar, marknader och cb-analyser<br />

skall styra beslutsfattandet.<br />

När det gäller tjänstemän i offentlig förvaltning brukar public<br />

choice-skolan peka på att storleksmaximering ofta är tjänstemän-<br />

144

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!