Riskhantering vid skydd mot olyckor

na är stora.Vi bör också ta hänsyn till skatteeffekterna för hushållet.
Det vi är intresserade av är hur mycket mer hushållet får efter skatt
genom att avstå från till exempel 1.000 kronor konsumtion i år. Från
1990 till början av år 1999 har Stockholmsbörsen givit en genomsnittlig
bruttoavkastning (utdelning + kursändring) vid aktieköp på
12 % per år. Hushållen betalar 30 % i skatt på både utdelning och
reavinster. Efter skatt är således avkastningen 8,4 %. Räknar vi med
3 % årlig inflation i genomsnitt under perioden har realräntan för
hushållen således uppgått till drygt 5 %. Den som köpte en statsskuldväxel
i januari 1990 har haft exakt samma avkastning fram till
början av 1999 (Affärsvärlden, 1998).
Det senaste decenniet har således hushållen accepterat en ersättning
på cirka 1,05 enheters konsumtion om ett år för att byta en
enhets konsumtion nu. En real ränta på 5 % har också under 1990-
talet ofta använts i svenska cost-benefit-analyser. Inom transportområdet
(Vägverket, Banverket, Luftfartsverket) har den använts.
Riksrevisionsverket rekommenderade i början av 1990-talet statliga
myndigheter att använda denna. I de samhällsekonomiska beräkningar
som gjorts för Räddningsverket har också 5 % använts
(Mattsson m.fl., 1994 och Mattsson & Sträng, 1995).
Vägverket har i mitten av 1990-talet sänkt sin reala ränta till 4 %.
I en del länder används andra (reala) räntor. England har 6–8 %,
USA 7 % medan Norge, liksom transportsektorn i Sverige numera,
har 4 % (Forsberg, 1998).
Ett vanligt sätt att jämföra fördelar och kostnader med olika tidsdatering
är att omvandla allt till nuvärde med hjälp av diskonteringsräntan.
Om räntan är 5 % blir nuvärdet av 500.000 kronor om ett år
500.000/1,05. Nuvärdet av samma belopp om 10 år blir 500.000/
1,05 10 , vilket blir 306.950 kronor.
Varför skall man dividera med (1 + räntan) n för att få nuvärdet av
ett belopp om n år Låt oss vända på frågeställningen.Vad blir värdet
av 1 krona om ett år om räntan är 5 % Det blir givetvis 1 · 1,05 kronor.
Värdet om två år blir 1,05 2 kronor och värdet om n år måste då
bli 1,05 n kronor. Om vi nu istället vill ha värdet idag (= nuvärdet) av
en krona om ett år blir det 1/1,05 kronor och värdet av en krona om
n år måste bli 1/1,05 n kronor. Om räntan är större än 0 kommer således
nuvärdet att bli mindre än beloppet i framtiden. Man räknar
ned (diskonterar) det framtida värdet.
Låt oss avslutningsvis återvända till problemet ovan gällande om
vi skulle satsa 10 miljoner kronor nu för att få en årlig nettofördel
(fördelar – kostnader) på 0,5 miljon kronor i 30 år. Om räntan är 5 %
blir nuvärdet av nettofördelarna cirka 7,7 miljoner kronor, och
investeringen kan således ej tillstyrkas utifrån Hicks-Kaldor-villkoret.
227