Riskhantering vid skydd mot olyckor

än låginkomsttagare, och att denna utformning är grundad på principen
om lika uppoffring av skattebetalarna. Antag att 30 % marginalskatt
gäller för en person som tjänar 15.000 kronor per månad
och att marginalskatten är 50 % för den som får 25.000 kronor. Om
dessa skatteskalor konstruerats efter principen om lika marginell
uppoffring kan vi säga att 1 kronas uppoffring för den ”fattige”
(15.000 kronor i månadsinkomst) motsvarar 0,5/0,3 = 1,67 kronors
uppoffring för den ”rike”.Varför Jo, vi låter den rika personen betala
50 öre av en intjänad krona på marginalen medan den fattige får
betala 30 öre. Dessa bidrag till statskassan innebär, enligt våra förutsättningar,
lika marginell uppoffring. Marginalnyttan för en rik av 50
öre är således lika med marginalnyttan för en fattig av 30 öre, det vill
säga marginalnyttan av 1,67 kronor för den rike motsvarar marginalnyttan
av 1 krona för den fattige.
Om det skulle vara så kan vi inte summera fattig- och rikkronor
utan att ta hänsyn till ”växelkursen”, vilken i vårt fall blir att det går
1,67 rikkronor på varje fattigkrona. Ett projekt som innebär en fördel
på 9.000 kronor för den fattiga gruppen och en kostnad på
12.000 kronor, och som helt betalas av de rika, borde enligt det traditionella
Hicks/Kaldor-kriteriet inte genomföras, eftersom kostnaderna
överstiger fördelarna. Vår ”växelkurs” innebär att vi istället
skall jämföra fördelar uppgående till 15.000 (1,67 · 9.000 = 15.000)
”rikkronor” till den fattiga gruppen mot kostnader på 12.000 ”rikkronor”
för den rika gruppen. Projektet uppfyller efter denna omräkning
i ”enhetlig valuta” nu Hicks/Kaldor-kriteriet.
En annan ansats har föreslagits av den amerikanske ekonomen
Burton Weisbrod (1968). Han vill att man istället utifrån beslutade
projekt i efterhand skall skatta, vilken betydelse fördelningshänsynen
haft vid valet. Antag att vi har två projekt X och Y som båda är
lika kostnadskrävande, men där X har fördelar som i nuvärde med 5
miljoner kronor överstiger kostnaderna. För Y gäller att nettofördelarna
i nuvärde är 6 miljoner kronor. Den enda övriga skillnaden är
fördelningen mellan två grupper, ”fattiga” och ”rika”. Fördelningen
framgår nedan:
Nettofördelar i nuvärde i miljoner kronor:
Projekt Rika Fattiga Totalt
X 3 2 5
Y 4,5 1,5 6
Antag att man ändå har valt X, trots att Y totalt sett är bättre. Eftersom
fördelningen var det enda som i övrigt skilde våra projekt åt
måste valet, enligt Weisbrod, bero på att man fäst stor vikt vid den
större ökning av fördelar för de fattiga, som projekt X innebär.Antag
116