Riskhantering vid skydd mot olyckor

krati, är att räkna röster. Tycker 5 individer att vi bör genomföra en
åtgärd medan 4 är emot leder ett enkelt majoritetsbeslut till att vi
genomför åtgärden. Men det kan ju vara så att detta beslut faktiskt
sänker välfärden för samhället med dess 9 individer, nämligen om
fördelarna för de 5 knappt överstiger kostnaderna medan kostnaderna
för de 4 kraftigt överstiger fördelarna. En nackdel med majoritetsbeslut
av denna typ är således att metoden inte förmår mäta
styrkan i individernas preferenser. Det försöker man göra i CBA
genom att beräkna individernas betalningsvillighet. Ett sätt att avläsa
betalningsvilligheten är via olika marknader. Saknas marknader,
eller är de av något skäl bristfälliga, går det ändå att med olika
metoder beräkna viljan att betala. En nackdel med cb-metoden är
givetvis att det kan vara svårt att etablera valida mått med metoder,
som också har hög reliabilitet när det gäller individernas betalningsvillighet.
Vilket är till exempel värdet på sänkt risk för trafikolyckor,
renare luft eller en mindre bullrig bostadsmiljö
En kortfattad men ändå generell beskrivning av cb-metoden ges i
bilaga 4. Bilagan innehåller en kortfattad presentation av en deterministisk
cb-analys. Här skall vi däremot koncentrera oss på hur vi kan
och bör hantera risk och osäkerhet i CBA. Vi redovisar således här
det som tillkommer eller ändras när man gör en icke-deterministisk
analys.
Är man osäker skall man givetvis i första hand försöka minska osäkerheten
genom att skaffa sig mer information. Eftersom det både är
tids- och kostnadskrävande att söka efter bättre information,där kostnaderna
kanske stiger snabbt, måste processen ofta avbrytas innan
man nått så långt det är möjligt. Det blir helt enkelt inte lönsamt att
lägga ner mer resurser på att skaffa sig ett bättre beslutsunderlag. Hur
långt det är lönsamt att gå i själva sökandet får avgöras av den som
skall utföra analysen. Gränsen påverkas av hur lång tid utredaren har
till sitt förfogande, vilken budget utredningen förfogar över, och vilken
vikt i beräkningarna den post har för vilken man söker bättre
information. I fortsättningen förutsätts att utredaren skaffat sig den
information som är utredningsekonomiskt motiverad. Det är behandlingen
av den osäkerhet som kvarstår, som vi kommer att diskutera.
Vi börjar med att specificera vår osäkerhet.Vi tänker oss här, som
vi redovisade i kapitel 6, att vi inte vet det exakta utfallet av olika
åtgärder. Låt oss anta tre alternativa flerårsprogram gällande trafiksäkerhetssatsningar:
P L (ett projekt med liten satsning på förbättrad
trafiksäkerhet), P M (ett projekt med ”mediumsatsning” på att förbättra
trafiksäkerheten) och P H (ett projekt med hög satsning). I P H
kan vi tänka oss ett program som omfattar flera år och som har betydande
åtgärder för att separera olika trafikslag från varandra, hastighetsbegränsningar
med kraftigt ökade kontroller, ökad karosstyvhet,
bättre nackstöd, krockkuddar m.m., i bilarna, fler motorvägar,
79