Dupuit, J., (1844, 1952), ”On the Measurement of Utility of Public Works”, International Economic Papers,vol 2. Eckstein, O., (1958), Water Research Development. Eckstein, O., (1959), ”A Survey of the Theory of Public Expenditure Criteria”, i Conference on Public Finances: Needs, Sources, and Utilization, National Bureau of Economic Research. Edwards, W., (1992), ”Toward the Demise of Economic Man and Woman; Bottom Lines from Santa Cruz”, i Edwards, W. (ed.) Utility Theories: Measurement and Applications. Studies in Risk and Uncertainty. Kluwer Acirkademic Publishers. Ellsberg, D., (1961), ”Risk, Ambiguity, and the Savage Axioms”, Quarterly Journal of Economics, 75. Elvik, R., (1988), Ulykkeskostnader og verdien av undgåtte ulykker. Notat 877, Transportökonomisk institutt. Elvik, R., (1991), Hva koster ulykkene samfunnet Skadeforebyggande Forum. Transportökonomisk Institutt, Oslo. Englund, A. m.fl. (1998), Trafiksäkerhet – en kunskapsöversikt. Studentlitteratur och KFB. FB Engineering, (1991), Norra Älvstranden. Riskanalys av farligt gods transporter på hamnbanan. Fas 3. FOA, (1997), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Forsberg, M., (1998), The Social Discount Rate. The Choice in Different Countries. C-uppsats i nationalekonomi, Högskolan i Karlstad. Frantzich, H., (1998), Uncertainty and Risk Analysis in Fire Safety Engineering,Lund. Friedman, M., (1953), Essays in Positive Economics,Chicago UP. Garber,A.M. & Phelps, C.E., (1997),”Economic foundations of costeffectiveness analysis”, Journal of Health Economics,February. Gegax, D., Gerking, S. & Schulze W., (1985), Perceived Risk and the Marginal Value of Safety. Environmental Protection Agency. Gramlich, E.M., (1990), A Guide to Benefit-Cost Analysis, Prentice Hall. Gustafsson, P., (1997), Kön, risk och <strong>olyckor</strong>. En forskningsöversikt. SRV, FoU-rapport. Gutteling, J. & Wiegman, O., (1996), Exploring Risk Communication. Kluwer Academic Publishers. Hedman, L., (1999), Att kommunicera risker. SRV, FoU-rapport. Hedman, K-O., (1997), ”Trafiksäkerhetsutvecklingen, målen och nollvisionen”, VTI-aktuellt, nr 6. Hedman, K-O. & Stenborg, L., (1991), Samhällsekonomisk prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder. Huvudrapport, TFB & VTI. Hendee, W., (1996), ”Modelling Risk at Low Levels of Exposure”, i Hahn, R.W. (ed), Risks, Costs, and Lives Saved. Oxford UP. 265
Hellqvist, B., Juås, B., Karlsson, C., Mattsson, B. & Thompson, S., (1977), Värdering av risken för personskador. En jämförande studie av implicita och explicita värden, Högskolan i Karlstad. Hermansson, U., (1997), ”System, modeller och grundbegrepp”, i Riskhänsyn i samhällsutvecklingen. Tre uppsatser om teorier och modeller. SRV, FoU-rapport. Hicks, J.R. & Allen R.G.D., (1934),”A Reconsideration of the Theory of Values”, Economica. Hicks, J.R., (1939),”The Foundations of Welfare Economics”, Economic Journal. Hjalte, K., (1991), Bilprovningsåtgärder. I bil. 7, Samhällsekonomisk prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder. Beräkning. TFB & VTI forskning/research rapport nr 7. Howard, R.A., (1992), ”In Praise of the Old Time Religion”, i Edwards, W. (ed.) Utility Theories: Measurement and Applications. Studies in Risk and Uncertainty. Kluwer Academic Publishers. Hurwicz, L., (1973), ”The Design of Mechanisms for Resource Allocation”, American Economic Review, nr 2. Jenni, K.E. & Loewenstein, G., (1997), ”Explaining the ”Identifiable Victime Effect”, Journal of Risk and Uncertainty, nr 3. Jones-Lee, M.W., Hammerton, M. & Philips, P.R., (1985),”The Value of Safety: Results of a National Sample Survey”, The Economic Journal,March. Jones-Lee, M.W., (1989), The Economics of Safety and Physical Risk, Basil Blackwell. Journal of Risk and Uncertainty (1999), nr 1–3, temanummer om hur man kan härleda människors preferenser. Juås, B., (1994a), Brandvarnare i bostäder. Samhällsekonomisk lönsamhet. Forskningsrapport 94:2, Högskolan i Karlstad (HiK). Juås, B., (1994b), Handbrandsläckare i bostäder. Samhällsekonomisk lönsamhet. Forskningsrapport 94:3, HiK. Juås, B., (1994c), Sprinkler och automatlarm. Samhällsekonomisk lönsamhet, Forskningsrapport 94:4, HiK. Juås, B., (1994d), Räddningstjänst <strong>vid</strong> byggnadsbränder,Forskningsrapport 94:7, HiK. Juås, B., (1995a), Heta arbeten. En samhällsekonomisk bedömning av ändrade säkerhetsföreskrifter, Forskningsrapport 95:13, HiK. Juås, B., (1995b), Åtgärder <strong>mot</strong> anlagda bränder. Samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar, Forskningsrapport 95:14, HiK. Juås, B., (1995c), Tidsfaktorns betydelse <strong>vid</strong> räddningstjänstens insatser. En samhällsekonomisk bedömning, Forskningsrapport 95:15, HiK. Juås, B. & Mattsson, B., (1994),”Economics of Fire Technology”, Fire Technology, nr 4. Kahneman, D. & Tversky, A., (1979), ”Prospect Theory: An Analysis of Decisions Under Risk”, Econometrica, 47 (2). 266
- Page 1 and 2:
Bengt Mattsson Riskhantering vid sk
- Page 3 and 4:
Riskhantering vid skydd mot olyckor
- Page 5 and 6:
7.Val av riskreducerande åtgärder
- Page 7 and 8:
Förord Många har hjälpt mig i mi
- Page 9 and 10:
1. Inledning ”Can we know the ris
- Page 11 and 12:
markant. Där har funnits deltagare
- Page 13 and 14:
Riskhantering är alltså det stör
- Page 15 and 16:
2. Fyra exempel De exempel som pres
- Page 17 and 18:
eller skadas allvarligt till följd
- Page 19 and 20:
Med utgångspunkt i målen skall de
- Page 21 and 22:
efterfågekurva och visar hur mycke
- Page 23 and 24:
syftet här är istället att ge hj
- Page 25 and 26:
3. Utfallsosäkerhet Här handlar d
- Page 27 and 28:
4. Olyckor i Sverige Vid mitten av
- Page 29 and 30:
I ett historiskt perspektiv har oly
- Page 31 and 32:
5. Riskhantering i ett system 5.1 S
- Page 33 and 34:
Även åtgärder efter själva räd
- Page 35 and 36:
li någonstans mellan 40 och 60 fä
- Page 37 and 38:
Figur 5.1 Riskhanteringens bestånd
- Page 39 and 40:
- Vad händer vid bortfall av elfö
- Page 41 and 42:
Figur 6.1 Logiska grindar typ av gr
- Page 43 and 44:
har och hur spridningen runt medelv
- Page 45 and 46:
försiktighetsprincipen. Den inneb
- Page 47 and 48:
värden 3 , en ökad radioaktiv str
- Page 49 and 50:
ella risken 5 för viss typ av skad
- Page 51 and 52:
Istället för att mäta sannolikhe
- Page 53 and 54:
empiriska skattningar av sannolikhe
- Page 55 and 56:
6.2.6 Kvalitativ riskanalys Vi näm
- Page 57 and 58:
6.3 Utvärdering av utfall Med hjä
- Page 59 and 60:
ingen som ens har tänkt på samban
- Page 61 and 62:
N = Natur (jordbävningar, ras, öv
- Page 63 and 64:
Figur 7.2 Illustration av innehåll
- Page 65 and 66:
problemet. Mitroff & Kilman (1978)
- Page 67 and 68:
detta vis försöker hindra att mer
- Page 69 and 70:
till en lista på cirka 50 åtgärd
- Page 71 and 72:
or inom vägtransportsystemet.” (
- Page 73 and 74:
Motsvarande sätt, det vill säga a
- Page 75 and 76:
Den kommunala räddningstjänsten k
- Page 77 and 78:
privata nyttigheter. Optimal mängd
- Page 79 and 80:
Man kan till exempel välja att jä
- Page 81 and 82:
ombyggnad av fyrvägskorsningar til
- Page 83 and 84:
. Skall vi välja projekt efter sto
- Page 85 and 86:
eller till och med riskgillare. Vi
- Page 87 and 88:
Hur gör man vid osäkerhet [jämf
- Page 89 and 90:
till osäkerhet och avslutar med en
- Page 91 and 92:
ofta tar för givet är den offentl
- Page 93 and 94:
värde en viss fördelning är lika
- Page 95 and 96:
transformeringen underlättar tolkn
- Page 97 and 98:
värdera i kronor, till exempel en
- Page 99 and 100:
Huruvida ett mål på 40 % eller ba
- Page 101 and 102:
till 100, 200, 300 eller 400 kronor
- Page 103 and 104:
när det gäller skydd mot olyckor
- Page 105 and 106:
Olika instrument, till exempel för
- Page 107 and 108:
till det kapital som satts in i bol
- Page 109 and 110:
olaget. Försäkringspremien 1.500
- Page 111 and 112:
det han tecknat försäkringen. Bå
- Page 113 and 114:
olyckor (brandförsäkringar, trafi
- Page 115 and 116:
tionskriterium beror på att Hicks/
- Page 117 and 118:
än låginkomsttagare, och att denn
- Page 119 and 120:
själv kan ha funderat över om int
- Page 121 and 122:
Som incidenskategorier har man besl
- Page 123 and 124:
samhällseffekter är kostnads-nytt
- Page 125 and 126:
kategorier beslutsfattare. En såda
- Page 127 and 128:
för samhället, men medför också
- Page 129 and 130:
1995b). Sprinkling av enbostadshus
- Page 131 and 132:
mot olyckor, kan åstadkommas på o
- Page 133 and 134:
tjänster med många utryckningar
- Page 135 and 136:
styrmedel eller styrmedelskombinati
- Page 137 and 138:
som möjligt når vissa mål, till
- Page 139 and 140:
Fördelning kontra effektivitet Vi
- Page 141 and 142:
Själva genomförandet av analysen
- Page 143 and 144:
som införde nya bestämmelser ang
- Page 145 and 146:
mångsidigt belyst och till och med
- Page 147 and 148:
Lämpligt är det härvidlag givetv
- Page 149 and 150:
1. Låt problemet styra analysen De
- Page 151 and 152:
egränsningar. Hur råder man bot p
- Page 153 and 154:
12. Åter till exemplen från kapit
- Page 155 and 156:
3. Försäkringsbolagets premiesät
- Page 157 and 158:
Observera förutsättningarna för
- Page 159 and 160:
vilket håll dessa brister påverka
- Page 161 and 162:
13. Sammanfattning och slutsatser
- Page 163 and 164:
konsekvensskattningen kan vi skatta
- Page 165 and 166:
presenterar tre möjliga huvudinrik
- Page 167 and 168:
innebär kan inte vara rationellt.
- Page 169 and 170:
nerade, målsatta som icke målsatt
- Page 171 and 172:
Beräkningarna kan vara mer eller m
- Page 173 and 174:
nades vikten av analyser, till exem
- Page 175 and 176:
den samhällsvetenskapliga/beslutst
- Page 177 and 178:
inte gjorde det, vilket kan verka f
- Page 179 and 180:
Den kände matematikern Carl Fredri
- Page 181 and 182:
eftersom nästan alla bidrag vad g
- Page 183 and 184:
den mängd arbete som fanns innehå
- Page 185 and 186:
1. Är nyttan mätbar kardinalt ell
- Page 187 and 188:
nybörjare i ekonomi läser om till
- Page 189 and 190:
1. Transitivitet det vill säga om
- Page 191 and 192:
Neumann och Morgenstern inför godt
- Page 193 and 194:
Simon (1957) och hans så kallade
- Page 195 and 196:
Applications”) i Santa Cruz i Kal
- Page 197 and 198:
Figur 1 En hierarki av mål för et
- Page 199 and 200:
Mål Konstruera en nyttofunktion U(
- Page 201 and 202:
Figur 4 Begreppet effektivitetsfron
- Page 203 and 204:
Figur 5 Indifferenskurvor och effek
- Page 205 and 206:
hjälp med personlig vård i olika
- Page 207 and 208:
försäkringsbolag och alltså anv
- Page 209 and 210:
övrigas nytta. Detta gäller det m
- Page 211 and 212:
Den samtida engelske ekonomen Alfre
- Page 213 and 214:
3.Grundläggande principer Som tidi
- Page 215 and 216: stå. Vettiga beslutsfattare bör d
- Page 217 and 218: påverkas av ny teknik, framtida bo
- Page 219 and 220: 7.Värdering av fördelar och kostn
- Page 221 and 222: intervjuer i allmänhet och därmed
- Page 223 and 224: 1. Hedoniska priser Ett hedoniskt p
- Page 225 and 226: Hur skall vi nu med dessa uppgifter
- Page 227 and 228: Ett problem är givetvis inflatione
- Page 229 and 230: 9.Osäkerhet Hur vi kan och bör ha
- Page 231 and 232: örja med att kosta 255 svenska kro
- Page 233 and 234: Bilaga 5. Att värdera risker för
- Page 235 and 236: heten. Utifrån renodlade effektivi
- Page 237 and 238: ledes möjligt att skatta implicita
- Page 239 and 240: den till diskussion har jag svårt
- Page 241 and 242: Tabell 1 Nuvärdet av framtida prod
- Page 243 and 244: valls och Perssons undersökning fr
- Page 245 and 246: ken effekt till exempel en krockkud
- Page 247 and 248: en större betalningsvilja per stat
- Page 249 and 250: nas ned”). Detta innebär att ett
- Page 251 and 252: anterna när det gäller att skatta
- Page 253 and 254: En grov sammanfattning av utvecklin
- Page 255 and 256: 2.4 Slutsatser Tre tolkningar av no
- Page 257 and 258: som möjligt. (För en mer uttömma
- Page 259 and 260: ningar. Bygger man en planskild kor
- Page 261 and 262: na. Men den stora mängden olyckor
- Page 263 and 264: då får stora problem med acceptan
- Page 265: Litteratur Affärsvärlden, (1998),
- Page 269 and 270: Mattsson, B., (1994f), Vilken brand
- Page 271 and 272: Savage, I. (1991), ”Psychological
- Page 273: Räddningsverket har sedan 1991 fin