Riskhantering vid skydd mot olyckor

1.2 Bokens disposition
De åtta delproblemen finns invävda i bokens disposition.Nästa kapitel
ger några exempel på de problem som enskilda och offentliga beslutsfattare
kan ställas inför när det gäller att fatta beslut gällande skydd
mot olyckor. I kapitel 3 redovisas en grundläggande modell för vår
fortsatta diskussion. Kapitlet innehåller också en diskussion av vad
man kan vara osäker om. Kapitel 4 redogör i korta drag för omfattningen
av olyckor i dagens Sverige och hur den förhåller sig till hur det
var tidigare. I kapitel 5 redovisas och diskuteras olika tolkningar av
begrepp som risk, riskanalys och riskhantering. Hur det går till att
utföra en riskanalys beskrivs i kapitel 6. Hur vi kan och hur vi bör fatta
beslut om förebyggande åtgärder,tas upp i kapitel 7.En typ av åtgärder
går ut på att reducera risken genom att sprida den på flera aktörer. I
kapitel 8 redovisas och utvärderas sådana möjligheter, framförallt försäkringsinstrumentet.
I kapitel 9 behandlas hur effektivitets- och fördelningsaspekter
kan och bör vägas ihop. Att beslutsfattare, kostnadsbärare
och nyttobärare kan vara aktörer med olika intressen diskuteras
i kapitel 10.En del av den diskussionen handlar om vilka styrmedel
som finns och vilka kriterier som gäller för att få beslutsfattare att fatta
för samhället önskvärda beslut. Kapitel 11 tar upp samarbetet mellan
beslutsfattare och utredare och innehåller en diskussion av vilka problem
som kan uppstå och hur de kan och bör lösas. I kapitel 12 återvänder
vi till exemplen från kapitel 2,för att se hur vi nu kan hantera de
beslutsproblem, som redovisades där. I kapitel 13 sammanfattas rapportens
resultat mer generellt.
Det finns sex bilagor i boken. De behandlar viktiga områden för
vårt bygge av en teori för riskhantering vid skydd mot olyckor. Eftersom
de alltför mycket skulle bryta den löpande framställningen har de
placerats i bilagorna. Bilaga 1 behandlar riskhanteringens historia.
Bilagorna 2 och 3 måste betraktas som relativt svåra med sin mer tekniska
inriktning. De är avsedda för läsare som vill fördjupa sig i riskhanteringens
fundamenta beträffande förväntad nytta (bilaga 2) och
förstå en teoretiskt relativt krävande analysform (bilaga 3). I bilaga 2
görs en grundläggande presentation av teorin om förväntad nytta,som
ger en viktig grund för stora delar av resonemangen. I bilaga 3 redovisas
grunderna för den så kallade multiattributiva nyttoteorin. Med
utgångspunkt i förväntad nytta skapar denna teori en generell ram för
att hantera många mål och osäkerheter. I bilaga 4 presenteras costbenefit-analysen
(kostnads-nytta-analys). Denna metod är ett vanligt
sätt att förenkla den multiattributiva ansatsen. När vi diskuterar vägtrafikens
nollvision är givetvis värdet av 550 dödsfall och 4.000 skadefall
färre per år väsentligt. Bilaga 5 behandlar därför värdering av
”människoliv” (så kallade statistiska liv) och personskador. Den s.k.
nollvisionen – att vi som mål skall ha noll dödade och svårt skadade –
inom vägtrafikområdet presenteras och diskuteras kritiskt i bilaga 6.
13