Riskhantering vid skydd mot olyckor

Första bokstaven i tabellen står för säker eller osäker medan den
andra visar singel- eller multiattributivitet. Vår uppläggning hittills
har varit att diskutera sådana beslutsproblem som motsvarar SM i
figuren ovan. Det har då handlat om hur man kan formulera en hierarki
av mål för sådana problem och hur attribut för att mäta målen
kan utformas. 13
En möjlighet att förflytta sig till SS-fallet i tabellen ovan erbjuder
den deterministiska cost-benefit-analysen. I princip försöker man
då att låta fördelar och kostnader bestämmas av individernas betalningsvilja.
Genom marknader, intervjuer eller på annat sätt, vill man
skaffa sig mått på denna betalningsvilja i monetära termer, till exempel
kronor. Ett annat försök är den så kallade QALY-ansatsen. Den
går ut på att förenkla analysen till att omfatta mätning med ett mått.
Längst åt ”sydost” i tabell 7.4 har man både en multiattributiv ansats
och är osäker på utfallen (= OM). Vi har antytt hur sådana fall
kan lösas. Liksom i SM-fallet gäller det att skapa en hierarki av mål
och attribut att mäta dessa. För att kunna hantera osäkerhetsproblemet
introducerade vi begreppet säkerhetsekvivalent, vilket var det
säkra utfall som gav beslutsfattarna samma nytta som en viss spridning.
Detta sätt att tackla problemet innebar att vi försökte gå ”rakt
norrut” från OM till SM. En annan möjlighet var att tänka sig att
beslutsfattarna var riskneutrala, det vill säga att de förväntade värdena
var lika med säkerhetsekvivalenterna.
Ytterligare en möjlighet är att gå ”rakt västerut” från OM till OS.
Vi behåller således osäkerhetsansatsen men tänker oss att allt mäts i
ett attribut. Probabilistisk cb-analys är ett exempel på vad som kan
ligga i OS-rutan.Vid osäkerhet [jämför tabell 3.2, fall c)] kan sannolikheten
inte skattas ens utifrån något trolighetsresonemang. Olika
beslutsregler som maximin-, maximax-, Hurwiczs kriterium etc. har
då föreslagits (jämför avsnitt 7.5.3.1).
Antar vi riskneutralitet så att vi kan bortse från spridningen, och
samtidigt tänker oss att allt kan mätas i kronor, till exempel med
hjälp av individernas betalningsvillighet, förenklar vi ett OM- till ett
SS-problem.
Vilken ruta vi bör eftersträva i ovanstående fyrfältstabell går
inte att generellt besvara, utan får avgöras från fall till fall. Kan vi
mäta och väga ihop olika mått till ”korgar” som beslutsfattaren är
indifferent till kan multiattributiva ansatser vara tänkbara. Är vi
framförallt intresserade av berörda individers preferenser, och kan
mäta dessa genom marknadsvärden eller på något annat tillförlitligt
sätt (jämför avsnitt 7.5.3.1 och bilaga 4), kan singelattributiva
mått vara att föredra. Att göra om ett multiattributivt problem till
ett singelattributivt innebär informationsförluster, samtidigt som
13. I bilaga 3 introduceras i detta sammanhang begrepp som dominans, effektivitetsfront,
lexikografisk ordning och indifferenskurvor.
93