Riskhantering vid skydd mot olyckor

More documents

Recommendations

Info

(Anser man att risk har med någon form av trolighetsbedömning av olika utfall att göra, som görs här, bör knappast något som begränsas till en beskrivning av konsekvenserna i det värsta fallet kallas för riskanalys. Uttrycket ”deterministisk riskanalys” blir självmotsägande, om man med risk menar att man inte vet utfallet.) Riskhantering (eng. risk management), är den process med vilken man väljer och genomför (implementerar) åtgärder för att påverka risken. Riskhanteringen bygger på att en riskanalys är utförd. Beslutsfattarna har fått uppgifter om resultatet av denna analys (jämför fig. 5.1 nedan) och följande åtgärder tillkommer nu: a. Inventering av möjliga åtgärder. Om riskanalysen har gällt bränder i industribyggnader skall man här bestämma vilka förslag till åtgärder som kan vara intressanta att utvärdera. Det kan gälla en ny brandstation i närheten av ett industriområde, installation av sprinkler och/eller automatlarm, sektionering av industribyggnader etc. b. Val av beslutskriterium för utvärdering av alternativen. Här avgörs efter vilken princip sprinkler, brandvarnare, sektionering osv. skall utvärderas. c. Beslut enligt valt beslutskriterium. Man skall här beräkna vilket av alternativen (sprinkler, brandvarnare, sektionering etc.) som ger högst måluppfyllelse enligt b). d. Implementering. Det räcker inte att fatta beslut. Beslutsfattarna bör också följa upp besluten och se att de blir genomförda som det var tänkt. f. Uppföljning och information (riskkommunikation). En fullständig riskhantering bör också innefatta att man försöker mäta om konsekvenserna blev dem man hade trott, sprida information om resultaten, ta till sig ny information från omvärlden och låta resultaten av denna kommunikation påverka riskhanteringsprocessen för liknande fall i framtiden. Figur 5.1 är ett försök att i en figur sammanfatta hur de olika begreppen hänger samman och att redovisa i vilka kapitel som respektive område huvudsakligen behandlas. 35
Figur 5.1 Riskhanteringens beståndsdelar Systemavgränsning (kap. 5) Risktyp, organisation och intressenter Riskanalys (kap. 6) 1. Vad kan hända 2. Hur ofta händer det (sannolikhetsbedömning). 3. Om det händer, vad blir konsekvensen Implementering och riskkommunikation (kap. 10 –11) Omvärlden Val av riskreducerande åtgärder (kap. 7 – 10) 1. Inventering av möjliga åtgärder. 2. Val av beslutskriterium. 3. Beslut enligt valt kriterium. I nästa kapitel skall vi redovisa vilka problem som kan uppstå och vilka metoder det finns, när det gäller att ge svar på riskanalysens grundläggande frågor: – Vad kan hända – Hur ofta händer det – Vad blir konsekvensen, om det händer 36
Page 1 and 2: Bengt Mattsson Riskhantering vid sk
Page 3 and 4: Riskhantering vid skydd mot olyckor
Page 5 and 6: 7.Val av riskreducerande åtgärder
Page 7 and 8: Förord Många har hjälpt mig i mi
Page 9 and 10: 1. Inledning ”Can we know the ris
Page 11 and 12: markant. Där har funnits deltagare
Page 13 and 14: Riskhantering är alltså det stör
Page 15 and 16: 2. Fyra exempel De exempel som pres
Page 17 and 18: eller skadas allvarligt till följd
Page 19 and 20: Med utgångspunkt i målen skall de
Page 21 and 22: efterfågekurva och visar hur mycke
Page 23 and 24: syftet här är istället att ge hj
Page 25 and 26: 3. Utfallsosäkerhet Här handlar d
Page 27 and 28: 4. Olyckor i Sverige Vid mitten av
Page 29 and 30: I ett historiskt perspektiv har oly
Page 31 and 32: 5. Riskhantering i ett system 5.1 S
Page 33 and 34: Även åtgärder efter själva räd
Page 35: li någonstans mellan 40 och 60 fä
Page 39 and 40: - Vad händer vid bortfall av elfö
Page 41 and 42: Figur 6.1 Logiska grindar typ av gr
Page 43 and 44: har och hur spridningen runt medelv
Page 45 and 46: försiktighetsprincipen. Den inneb
Page 47 and 48: värden 3 , en ökad radioaktiv str
Page 49 and 50: ella risken 5 för viss typ av skad
Page 51 and 52: Istället för att mäta sannolikhe
Page 53 and 54: empiriska skattningar av sannolikhe
Page 55 and 56: 6.2.6 Kvalitativ riskanalys Vi näm
Page 57 and 58: 6.3 Utvärdering av utfall Med hjä
Page 59 and 60: ingen som ens har tänkt på samban
Page 61 and 62: N = Natur (jordbävningar, ras, öv
Page 63 and 64: Figur 7.2 Illustration av innehåll
Page 65 and 66: problemet. Mitroff & Kilman (1978)
Page 67 and 68: detta vis försöker hindra att mer
Page 69 and 70: till en lista på cirka 50 åtgärd
Page 71 and 72: or inom vägtransportsystemet.” (
Page 73 and 74: Motsvarande sätt, det vill säga a
Page 75 and 76: Den kommunala räddningstjänsten k
Page 77 and 78: privata nyttigheter. Optimal mängd
Page 79 and 80: Man kan till exempel välja att jä
Page 81 and 82: ombyggnad av fyrvägskorsningar til
Page 83 and 84: . Skall vi välja projekt efter sto
Page 85 and 86: eller till och med riskgillare. Vi
Page 87 and 88:
Hur gör man vid osäkerhet [jämf
Page 89 and 90:
till osäkerhet och avslutar med en
Page 91 and 92:
ofta tar för givet är den offentl
Page 93 and 94:
värde en viss fördelning är lika
Page 95 and 96:
transformeringen underlättar tolkn
Page 97 and 98:
värdera i kronor, till exempel en
Page 99 and 100:
Huruvida ett mål på 40 % eller ba
Page 101 and 102:
till 100, 200, 300 eller 400 kronor
Page 103 and 104:
när det gäller skydd mot olyckor
Page 105 and 106:
Olika instrument, till exempel för
Page 107 and 108:
till det kapital som satts in i bol
Page 109 and 110:
olaget. Försäkringspremien 1.500
Page 111 and 112:
det han tecknat försäkringen. Bå
Page 113 and 114:
olyckor (brandförsäkringar, trafi
Page 115 and 116:
tionskriterium beror på att Hicks/
Page 117 and 118:
än låginkomsttagare, och att denn
Page 119 and 120:
själv kan ha funderat över om int
Page 121 and 122:
Som incidenskategorier har man besl
Page 123 and 124:
samhällseffekter är kostnads-nytt
Page 125 and 126:
kategorier beslutsfattare. En såda
Page 127 and 128:
för samhället, men medför också
Page 129 and 130:
1995b). Sprinkling av enbostadshus
Page 131 and 132:
mot olyckor, kan åstadkommas på o
Page 133 and 134:
tjänster med många utryckningar
Page 135 and 136:
styrmedel eller styrmedelskombinati
Page 137 and 138:
som möjligt når vissa mål, till
Page 139 and 140:
Fördelning kontra effektivitet Vi
Page 141 and 142:
Själva genomförandet av analysen
Page 143 and 144:
som införde nya bestämmelser ang
Page 145 and 146:
mångsidigt belyst och till och med
Page 147 and 148:
Lämpligt är det härvidlag givetv
Page 149 and 150:
1. Låt problemet styra analysen De
Page 151 and 152:
egränsningar. Hur råder man bot p
Page 153 and 154:
12. Åter till exemplen från kapit
Page 155 and 156:
3. Försäkringsbolagets premiesät
Page 157 and 158:
Observera förutsättningarna för
Page 159 and 160:
vilket håll dessa brister påverka
Page 161 and 162:
13. Sammanfattning och slutsatser
Page 163 and 164:
konsekvensskattningen kan vi skatta
Page 165 and 166:
presenterar tre möjliga huvudinrik
Page 167 and 168:
innebär kan inte vara rationellt.
Page 169 and 170:
nerade, målsatta som icke målsatt
Page 171 and 172:
Beräkningarna kan vara mer eller m
Page 173 and 174:
nades vikten av analyser, till exem
Page 175 and 176:
den samhällsvetenskapliga/beslutst
Page 177 and 178:
inte gjorde det, vilket kan verka f
Page 179 and 180:
Den kände matematikern Carl Fredri
Page 181 and 182:
eftersom nästan alla bidrag vad g
Page 183 and 184:
den mängd arbete som fanns innehå
Page 185 and 186:
1. Är nyttan mätbar kardinalt ell
Page 187 and 188:
nybörjare i ekonomi läser om till
Page 189 and 190:
1. Transitivitet det vill säga om
Page 191 and 192:
Neumann och Morgenstern inför godt
Page 193 and 194:
Simon (1957) och hans så kallade
Page 195 and 196:
Applications”) i Santa Cruz i Kal
Page 197 and 198:
Figur 1 En hierarki av mål för et
Page 199 and 200:
Mål Konstruera en nyttofunktion U(
Page 201 and 202:
Figur 4 Begreppet effektivitetsfron
Page 203 and 204:
Figur 5 Indifferenskurvor och effek
Page 205 and 206:
hjälp med personlig vård i olika
Page 207 and 208:
försäkringsbolag och alltså anv
Page 209 and 210:
övrigas nytta. Detta gäller det m
Page 211 and 212:
Den samtida engelske ekonomen Alfre
Page 213 and 214:
3.Grundläggande principer Som tidi
Page 215 and 216:
stå. Vettiga beslutsfattare bör d
Page 217 and 218:
påverkas av ny teknik, framtida bo
Page 219 and 220:
7.Värdering av fördelar och kostn
Page 221 and 222:
intervjuer i allmänhet och därmed
Page 223 and 224:
1. Hedoniska priser Ett hedoniskt p
Page 225 and 226:
Hur skall vi nu med dessa uppgifter
Page 227 and 228:
Ett problem är givetvis inflatione
Page 229 and 230:
9.Osäkerhet Hur vi kan och bör ha
Page 231 and 232:
örja med att kosta 255 svenska kro
Page 233 and 234:
Bilaga 5. Att värdera risker för
Page 235 and 236:
heten. Utifrån renodlade effektivi
Page 237 and 238:
ledes möjligt att skatta implicita
Page 239 and 240:
den till diskussion har jag svårt
Page 241 and 242:
Tabell 1 Nuvärdet av framtida prod
Page 243 and 244:
valls och Perssons undersökning fr
Page 245 and 246:
ken effekt till exempel en krockkud
Page 247 and 248:
en större betalningsvilja per stat
Page 249 and 250:
nas ned”). Detta innebär att ett
Page 251 and 252:
anterna när det gäller att skatta
Page 253 and 254:
En grov sammanfattning av utvecklin
Page 255 and 256:
2.4 Slutsatser Tre tolkningar av no
Page 257 and 258:
som möjligt. (För en mer uttömma
Page 259 and 260:
ningar. Bygger man en planskild kor
Page 261 and 262:
na. Men den stora mängden olyckor
Page 263 and 264:
då får stora problem med acceptan
Page 265 and 266:
Litteratur Affärsvärlden, (1998),
Page 267 and 268:
Hellqvist, B., Juås, B., Karlsson,
Page 269 and 270:
Mattsson, B., (1994f), Vilken brand
Page 271 and 272:
Savage, I. (1991), ”Psychological
Page 273:
Räddningsverket har sedan 1991 fin
show all

Riskhantering vid skydd mot olyckor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?