Riskhantering vid skydd mot olyckor

värden som är högre, än vad de skulle gjort vid längre betänketid.
Det har visat sig att vid upprepade experiment med samma
individer närmar sig WTA-värdena de värden de anger för WTP,
vilka är tämligen stabila.
3. ”Prospect theory.”Psykologerna Kahneman och Tversky (se
bilaga 2) har utifrån experiment kommit fram till att startvärdet,
”utsiktspunkten”(prospect = utsikt) har betydelse för om
individerna skall rubriceras som riskgillare eller riskogillare.
Deras resultat var att vid förbättringar i relation till utgångsvärdet
var de flesta riskogillare, medan det var tvärtom vid
försämringar. Detta innebär att en viss förlust värderas högre än
motsvarande vinst.
4. Andra modifieringar. Som vi påpekat – t.ex. i bilaga 2 – domineras
beslutsanalysen av teorin gällande maximering av förväntad
nytta, i sin utformning med subjektiv förväntad nytta (SEU =
subjective expected utility).Andra varianter finns dock, vilket vi
påpekat i bilaga 2.
Orsaken till varför WTA WTP är troligen oftast en kombination
av ovanstående faktorer. Många anser att det är svårt att konstruera
bra WTA-frågor inom CV-metoden och rekommenderar därför att
WTP-frågor används i största möjliga utsträckning. [Se t.ex. Mitchell
& Carson (1989)]. Detta gör metoden lite mer begränsad när
det gäller vilka frågeställningar som kan behandlas, men genererar
sannolikt mer korrekta resultat.
Efter katastrofen med Exxon Valdez utanför Alaska år 1989 utfördes
värderingar av skador på flora och fauna med hjälp av CV-metoden.
Domstolen accepterade metoden och dömde oljebolaget att
betala ett skadestånd enligt resultatet i dessa beräkningar. När metoden
sedan fick ”carte blanche” från framstående ekonomer (bland
annat nobelpristagarna i ekonomi Kenneth Arrow och Robert
Solow), givet att vissa krav uppfylldes när det gällde frågor, panel etc,
blev CV-metoden än mer accepterad (se NOAA, 1993). Det finns
dock fortfarande många ekonomer som är kritiska till metoden, på
grund av de svagheter som ovan nämndes. 17
Andra direkta metoder finns, till exempel contingent ranking
method och the petition method, men eftersom CV-metoden dominerar
inskränkes behandlingen här till denna.
b. Indirekta metoder
Indirekta metoder innebär att man utifrån individernas beteende
försöker dra slutsatser om deras värderingar. Två undermetoder
dominerar här.
17. En intressant diskussion mellan ekonomer och psykologer om olika metoder att
härleda människors preferenser finns i Journal of Risk and Uncertainty, nr 1–3, 1999.
221