Riskhantering vid skydd mot olyckor

etydelse för nedströms liggande kraftverk, det påverkade dessutom
fiske, flottning och risken för översvämningar i floddalen. En strikt
företagsekonomisk kalkyl skulle därför bli missvisande. I ”The
Flood Control Act” från 1936 fastslogs att ett statligt ingrepp var
motiverat om: ”the benefits to whomsoever they may accrue are in
excess of the estimated costs.”
Vi kan alltså se att ”the Flood Control Act” verkar ha Hicks/Kaldor-kriteriet
som bärande princip. Vi förstår också att ingenjörerna
och ekonomerna var medvetna om, att en betydande skillnad kunde
föreligga mellan samhällets och kraftföretagets beräkningar, samt att
det var den samhälleliga kalkylen som borde vara avgörande för
beslutet. År 1936 hade Hicks och Kaldor ännu ej publicerat sina artiklar
om kompensationskriterier. Ingenjörerna och (företags-) ekonomerna
var dock troligen även okunniga om begrepp som betalningsvillighet
och konsumentöverskott, fastän dessa redan fanns i
den ekonomiska litteraturen. Med moderna krav på cb-analys (se
fortsättningen) kan vi därför knappast kalla dessa beräkningar för
cb-kalkyler. De utgör dock intressanta byggstenar i processen mot
en ”färdig” byggnad, framförallt genom sina bidrag vad gäller definitionsskillnaden
mellan företags- och samhällsekonomiska beräkningar.
Vill man gå så långt i förenkling att man vill utnämna ett enstaka
år som modern CBA:s födelse, skulle man kunna säga att 1958 är ett
sådant. Erfarenheterna från 1950-talets arbete med vatten- och även
vägprojekt – i vilket även nationalekonomer ”uppfödda” med Hicks-
Kaldor, konsumentöverskott och externa effekter mot slutet hade
deltagit – dokumenterades då i flera redovisningar av framstående
ekonomer. Det var Otto Eckstein (1958), Roland McKean (1958) och
John Krutilla & Otto Eckstein (1958).
Under de drygt 40 år som gått sedan dess har cb-analysen spritts
från USA till de flesta andra länder, även u-länder. Från början hade
analyserna framförallt gällt vattenprojekt och vägbyggen. Senare har
cost-benefit-analysernas användningsområde utsträckts till att
omfatta i stort sett allt, till exempel beslut gällande miljö, sjukvård,
stadsbyggnad, industrilokalisering, arbetsmarknadspolitik, trafikoch
brandsäkerhet. Analyserna avser inte bara vilka projekt man
skall genomföra inom vad vi ofta tar för givet är den offentliga sektorns
område, t.ex. byggandet av vägar, järnvägar eller flygfält. Man
har också analyserat frågor gällande privatisering, det vill säga överflyttning
av arbetsuppgifter från offentlig sektor till privat, eller motsatsen,
förstatligande. Analysens tillämpningsområde är inte bara
valet mellan olika investeringsprojekt, utan den gäller också ändrade
lagar, som hastighetsbestämmelser eller allmänna hälsokontroller.
211