Riskhantering vid skydd mot olyckor

övrigas nytta. Detta gäller det militära försvaret och vägar upp till
trängselnivå. En annan orsak till centralt beslutsfattande är s.k.
externa effekter. Nyttigheten medför påtagliga fördelar (positiva)
eller nackdelar (negativa externa effekter) för andra. Så kan ökad
dubbdäcksanvändning inte bara gynna trafikanten som köpt däcken
utan också hans medtrafikanter. Transporter av farligt gods genom
stora städer kan kanske vara lönsamt för transportföretaget, men
innebär samtidigt ökad risk för många människor. Ytterligare ett
problem gällande decentraliserat beslutsfattande via en marknad
kan vara tillgången till och förmågan av avläsa relevant information.
Om man tror att hushållen har svårigheter att bedöma värdet av
handbrandsläckare eller nätanslutna brandvarnare, kan lagstiftning
gällande obligatorium vara en tänkbar åtgärd, för att nå en för samhället
önskvärd nivå. (Jämför den tidigare behandlingen av styrmedel
i avsnitten 10.5 och 10.6.)
Man brukar ibland tala om marknadsmisslyckanden av ovanstående
och andra skäl. Beroende på att nyttigheten är av kollektiv
natur (till exempel räddningstjänsten), medför externa effekter (till
exempel val av hastighet vid bilkörning), är svår för den vanlige konsumenten
att informera sig om (kanske risken för ras eller översvämning)
har man centralt beslutat, att man i dessa och liknande
fall inte skall fatta beslut via marknaden. Att inte använda en marknad,
utan istället fatta centrala beslut löser dock ej resursanvändningsfrågan.
Frågan om hur mycket säkerhet, hur mycket återvinning,
hur många naturreservat m.m., kvarstår olöst. På något sätt
bör centrala beslutsfattare skaffa sig beslutsunderlag som är relevanta
(har med beslutet att göra), valida (mäter det som bör mätas) och
reliabla (ger liknande resultat vid upprepade mätningar). Mot denna
bakgrund har cost-benefit-analysen vuxit fram.
2.Historia
År 1844 räknas ofta som ett födelsedatum för cb-analysen. Då publicerade
den franske ingenjören och ekonomen Jules Dupuit en uppsats
om nyttan av offentliga arbeten. Dupuit var vid tillfället statligt
anställd som väginspektör. I många länder vid denna tid, bland
annat Frankrike, bestämdes väg- och brobyggen av marknaden. Ett
antal finansiärer kunde satsa på till exempel ett brobygge om de
trodde att de förväntade framtida intäkterna, omvandlade till nuvärde,
med en viss marginal skulle överstiga kostnaderna beräknade på
motsvarande sätt. Intäkterna av en bro eller väg bestod i den avgift
trafikanten fick betala. Dupuits uppsats var en kritik mot detta sätt
att avgöra om broar eller vägar skulle byggas. Han påpekade att om
avgiften för bropassage var till exempel 20 francs så fanns det trafikanter
som hade en betalningsvillighet på 25, 30 francs och kanske
208