Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är att vi inte ens kan gissa, i form av ”grad av trolighet”, något om<br />
detta. Detta kan vi kalla för en ren osäkerhetsansats.Vi behandlar nu<br />
därför dessa båda fall.<br />
Den probabilistiska ansatsen [fall b) i tabell 3.2]<br />
a. Beräkning av förväntat värde<br />
Det förefaller rimligt att rationella val <strong>vid</strong> osäkerhet skall grundas på<br />
bedömningar av sannolikheten för de olika fall, som kan påverka<br />
lönsamheten för de projekt som skall utvärderas. Som vi tidigare har<br />
påpekat blir sannolikhetsbedömningar i dessa fall ofta av subjektiv<br />
natur, ”grad av trolighet” eller så kallad bayesiansk sannolikhet (se<br />
avsnitt 6.2.5). Antag att vi nu har kommit fram till att sannolikheten<br />
för ungefär oförändrat trafikarbete (definierat som mindre, oförändrat<br />
eller högst 5 % större under den relevanta perioden) är 50 %,<br />
sannolikheten för T V (definierat som mer än 5 % men mindre än<br />
20 % ökning) är 40 % och för T K (definierat som 20 % eller större<br />
trafikökning) 10 %. Eftersom beskrivningen av de tre utvecklingarna<br />
täcker in alla möjligheter för det framtida trafikarbetet måste sannolikheterna<br />
summeras till 100 % eller till 1,0.<br />
Vi upprepar tabell 7.1 nedan, men nu med dessa sannolikheter<br />
inlagda, och kallar den för 7.2.<br />
Tabell 7.2<br />
Ett exempel som visar nuvärdet<br />
av fördelar minus kostnader<br />
i miljarder kronor för tre olika<br />
trafiksäkerhetsprojekt (P L ,P M ,<br />
P H ) och med sannolikheter för<br />
tre olika utvecklingar av<br />
trafikarbetet.<br />
Nettofördelar i mdr kronor för<br />
Sannolikheten Utvecklingar trafiksäkerhetsprojekt:<br />
för olika<br />
av det framtida<br />
utvecklingar: trafikarbetet: P L P M P H<br />
0,5 T O 3,0 1,5 –4,5<br />
0,4 T V 1,5 2,5 0,5<br />
0,1<br />
___<br />
T K –2,0 1,0 6,0<br />
1,0 Förväntat värde 1,9 1,85 –1,45<br />
Med hjälp av sannolikheterna kan vi nu beräkna det förväntade värdet<br />
för vart och ett av de tre projekten. För P L blir det 0,5 · 3,0 + 0,4 ·<br />
1,5 + 0,1 · –2,0 mdr kronor eller 1,9 mdr kronor. För P M blir nuvärdet<br />
på <strong>mot</strong>svarande sätt beräknat 1,85 mdr kronor och för P H –1,45 mdr<br />
kronor. Ett villkor – enligt Hicks/Kaldor-kriteriet – för att välja ett<br />
projekt måste vara att det förväntade värdet är positivt. Har vi flera<br />
projekt med positiva förväntade nuvärden kan rangordning ske efter<br />
storleken på det förväntade nuvärdet av skillnaden mellan fördelar<br />
och kostnader. I den deterministiska presentationen av cb-analyser i<br />
bilaga 4 stöder vi detta val på den definition av välfärdsförändring,<br />
som där kallas Hicks/Kaldor-kriteriet. I vårt fall här skulle det tydligen<br />
innebära att vi borde besluta oss för att välja projektet med lägst<br />
satsning på trafiksäkerhet (P L ).<br />
81