Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den multiattributiva nyttoteorin har enligt min bedömning sina<br />
största problem på denna punkt. Vi visar i bilaga 3 hur effektivitetsfronter<br />
kan etableras för två attribut. Problemen blir väsentligt större<br />
om det handlar om ett eller flera tiotal. Att operationalisera indifferenskurvor<br />
som gäller flera tiotal attribut för beslutsfattare blir också<br />
svårt på många sätt. Dels är det svårt för beslutsfattarna att svara på<br />
alla frågor om bytesförhållanden när det gäller kanske flera tiotal<br />
storheter, dels är det kostnadskrävande att genomföra sådana undersökningar.<br />
En sammanfattning av hur den multiattributiva nyttoteorin<br />
(MAN), cost-benefit-analysen (CBA) och cost-effectiveness-analysen<br />
(CEA) uppfyller de fyra kriterierna visas i tabell 7.5. Jag har försökt<br />
sammanfatta diskusssionen ovan i en femgradig betygsskala,<br />
där 5 är högst och 1 är lägst betyg.<br />
Tabell 7.5<br />
Ett försök till utvärdering av tre<br />
analysmetoder utifrån fyra<br />
kriterier, efter en femgradig<br />
betygsskala, där 5 är högst och<br />
1 lägst betyg.<br />
Kriterium:<br />
Analysmetoder:<br />
MAN CBA CEA<br />
1.Avspegla medborgarnas pref. 1–4* 4 2<br />
2.Förstås av medborgarna. 3 3 4<br />
3.Hög validitet och reliabilitet. 4 4 2<br />
4.Vara operationell. 2 4 5<br />
Ovanstående siffror får inte tas alltför allvarligt. De utgör mer ett<br />
tentativt försök att operationalisera ovan förda diskussion. Den låga<br />
poäng som tilldelades CEA när det gäller förmågan att spegla medborgarnas<br />
preferenser (kriterium 1) beror på att den önskade fördelen<br />
– x antal dödade, y antal skadade antas vara given av politiker<br />
eller andra beslutsfattare, utan att vara förankrad i medborgarnas<br />
preferenser. Däre<strong>mot</strong> betingas kostnadsberäkningarna av människornas<br />
vilja att arbeta, ta risker osv. Betyget blir därför lågt men inte<br />
”bottenbetyg”. Att CEA får lågt betyg även på kriterium 3 (validitet<br />
och reliabilitet) beror på att det satta målet ibland är ointressant, som<br />
till exempel antal döda och svårt skadade när det gäller 0-målet<br />
inom trafiken. Däre<strong>mot</strong> är operationaliserbarheten hos CEA mycket<br />
hög och <strong>mot</strong>iverar betyget 5 för kriterium 4. Jag bedömer också att<br />
CEA i allmänhet är lättare att förstå (kriterium 2) än CBA.<br />
Att utvärdera metoderna genom en vertikal summering medför<br />
att alla kriterierna får samma vikt, vilket givetvis inte måste gälla generellt.<br />
Utvärderingen av metoder för utvärdering av olika åtgärder<br />
*Intervallet avspeglar den osäkerhet som finns i metoden när det gäller hur<br />
beslutsfattarnas prefererenser härletts. Försöker man via intervjuer, marknader och<br />
på annat sätt härleda preferenserna från indi<strong>vid</strong>ernas bedömningar blir betyget<br />
samma som i CBA, nämligen 4. Fastslår beslutsfattaren sina preferenser på ett mer<br />
förmyndaraktigt sätt sjunker betyget.<br />
101
Change language