Riskhantering vid skydd mot olyckor

Den kände matematikern Carl Fredrich Gauss (1777–1855) lär
bara en gång i sitt liv ha lämnat sitt kära Göttingen. Hans bidrag i
detta sammanhang gäller framförallt den så kallade normalfördelningen
(”the bell curve”) eller Gauss-kurvan, som den också kallas.
Tar man till exempel årlig förändring av aktiekurserna på Stockholmsbörsen
under 70–80 år är de troligen normalfördelade runt ett
medelvärde med en viss genomsnittlig ökningstakt. Detta innebär,
enligt Gauss, att om man tar ett område på dubbla standardavvikelsen
uppåt och nedåt från medelvärdet bör man täcka in 95 % av alla
observerade år.
De engelska filosoferna Jeremy Bentham (1748–1832) och James
Mill (1773–1836) anses vara den så kallade utilitarismens lärofäder.
Mänskligheten styrs enligt utilitarismen av ”pain and pleasure”.
”Största möjliga nytta till största möjliga antal”, är den något operationellt
svårtolkade devis, som utilitarismen är mest känd för. Man
kan säga att utilitarismen la grunden för nyttoteorin inom ekonomin.
I ”The Principles of Morals and Legislation” (1789) tänker sig
Bentham att förändringar i lycka hos individer helt enkelt kan adderas.
Om nettot var positivt vid någon förändring, så borde åtgärden
genomföras, annars inte. För Bentham spelade det ingen roll om vinnaren
redan var lyckligare än förloraren, så länge hans vinst var större
än förlorarens förlust.
I bilaga 2 beskriver vi mer utförligt hur de så kallade neoklassikerna
– Jevons (i England), Menger (i Österrike), Walras (i Schweiz)
och Marshall (i England) – på 1870-talet ändrade ekonomiämnets
förklaring av värde genom att betona marginalnyttans betydelse.
4.1900–1950
I boken ”Risk, Uncertainty and Profit” (1921) gjorde F.H. Knight en
distinktion mellan risk och osäkerhet. Gemensamt för risk och osäkerhet
var enligt Knight, att man inte kunde förutsäga hur mycket
det kommer att regna en viss månad på en viss plats, eller om det
kommer att ske en statskupp i ett visst land inom 10 år. Vid risk kan
man dock på objektiva grunder (jfr nederbördsstatistik) tilldela olika
utfall olika sannolikheter, vid osäkerhet (jfr statskupper) kan man
inte ens det. Knights bok var den första som explicit handlade om
beslutsfattande vid osäkerhet.
Ett annat viktigt bidrag under denna period var Johan von Neumanns
och Oskar Morgensterns ”Theory of Games and Economic
Behavior”, 1944. De är kända som spelteorins grundare. Neumann &
Morgenstern betonade att den största källan till osäkerhet inte ligger
i till exempel vädrets växlingar, utan i vad andra gör. Som företagare
på en marknad med ett fåtal konkurrenter (oligopol) måste företagaren
hela tiden överväga vad konkurrenterna gör för motdrag, när
178