Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är att försöka mäta berörda indi<strong>vid</strong>ers betalningsvilja för förändrade<br />
attributvärden.<br />
Hur skall man kunna mäta hur indi<strong>vid</strong>en värderar dessa storheter<br />
I många länder finns en marknad för köp av kortare restid i form<br />
av till exempel avgiftsbelagda broar eller vägar. Genom att utgå från<br />
dessa värden, till exempel att man betalt 1 $ för 10 minuters kortare<br />
restid, kan man få ett mått på betalningsvilligheten. Även när det<br />
gäller miljöfaktorer är det möjligt att beräkna betalningsvillighet.<br />
Buller är ett vanligt bekymmer när det gäller nya vägar, järnvägar<br />
eller flygplatser. En sådan kollektiv nyttighet bör det väl definitionsmässigt<br />
inte finnas någon marknad för Nej, det är riktigt, men kanske<br />
kan vi hitta en marknad för en så kallad privat nyttighet, vars förbrukning<br />
är starkt kopplad till bullernivån. En sådan möjlighet gäller<br />
priser på i övrigt likadana villor, vilka ligger på olika avstånd från<br />
<strong>mot</strong>orvägen, järnvägen eller flygplatsen. Man kan då konstatera att<br />
indi<strong>vid</strong>erna betalar mer för en villa med mindre buller än för en med<br />
mycket buller, allt i övrigt lika. Även för en så svårvärderad faktor<br />
som färre antal dödade och skadade finns olika möjligheter att konstatera<br />
betalningsvillighet. Eftersom detta relativt utförligt behandlas<br />
i bilaga 5 hänvisas till denna.<br />
Allmänt kan vi säga att metoden att reducera ett multiattributtill<br />
ett singelattributproblem, genom att mäta i monetära termer härledda<br />
från berörda indi<strong>vid</strong>ers betalningsvillighet, är vad som kännetecknar<br />
cost-benefit-analysen (CBA). CBA presenteras i bilaga 4, och<br />
vi hänvisar till den för en mer omfattande beskrivning av metoden i<br />
allmänhet och betalningsvillighetsansatsen i synnerhet.<br />
Ett annat sätt att reducera värderingsproblematiken används när<br />
det gäller att mäta så kallad QALYs (quality adjusted life years, kvalitetsjusterade<br />
levnadsår). Metoden innebär ett försök att mäta hur<br />
människors levnadsförhållanden påverkas av ohälsa eller <strong>olyckor</strong>.<br />
(Jämför bil. 5.) Detta kan ske på olika sätt. Ett angreppssätt –<br />
ursprungligen presenterat av Bush med flera (1973) – är att tänka sig<br />
att ”det goda livet” (jämför fig. 1 och 2), när det gäller hälsan, kan<br />
mätas av tre variabler; nämligen rörlighet, fysisk och social aktivitet<br />
(jämför Y 1 ,Y 2 och Y 3 ). Man inför en skala med godtyckliga ändpunkter,<br />
där till exempel fullständig rörlighet (man kan resa obehindrat),<br />
fullständig fysisk aktivitet (man kan gå obehindrat) och<br />
bra sociala kontakter, tilldelas vikten 1,00 medan döden får vikten<br />
0,00. De olika variablerna kan sedan beskrivas. Rörligheten kan till<br />
exempel variera från att man som bäst kan resa obehindrat till att<br />
man är bunden till bostaden, bunden till sjukhus etc. Den fysiska<br />
aktiviteten kan beskrivas från att man går obehindrat, via stolbundenhet,<br />
till sängbundenhet. Den sociala aktiviteten kan redovisas<br />
alltfrån att man klarar av alla viktiga aktiviteter via att man klarar<br />
personlig vård, men ej andra viktiga aktiviteter, till att man behöver<br />
203
Change language