à rsredovisning 2003 - Akademiska Hus

NOTER21Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserKoncernenModerbolaget2003-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2002-12-31FPG/PRI-Pensioner 70 423 61 490 1 778 1 705Övriga pensioner 92 849 96 820 69 306 72 767Summa 163 272 158 310 71 084 74 472Övriga pensioner avser främst den historiska pensionsskuld som övertogsfrån byggnadsstyrelsen vid bildandet av Akademiska Hus koncernen.22Akademiska Hus är i egenskap av nettolåntagare exponerad för finansiellarisker. Framförallt exponeras Akademiska Hus för ränterisk, refinansieringsrisk,kreditrisk och valutarisk. Den risksyn som koncernen arbetar utifrånfinns definierad i en av styrelsen fastlagd finanspolicy. Koncernensfinansförvaltning är centraliserad till moderbolagets finansenhet vilket möjliggören effektiv och samordnad hantering av de finansiella riskerna.RänteriskMed ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat tillföljd av förändrade marknadsräntor. Koncernens exponering för ränterisk ärbetydande på grund av den relativt höga skuldsättningsgraden och räntekostnadenär den enskilt största kostnadsposten. Hanteringen av ränterisken,i form av val av räntebindningstid i skuldportföljen, är följaktligen en av finansenhetensviktigaste uppgifter. Finanspolicyn fastställer att ränterisken skallhanteras inom ett räntebindningsmandat som fastställs av styrelsen. Nu gällandemandat anger att räntebindningstiden, inklusive räntederivatinstrument,skall vara mellan två till fyra år. Koncernen definierar den genomsnittligaräntebindningstiden som ett mått på känsligheten i finansnettot vid en förändringav marknadsräntorna. Koncernen använder derivatinstrument somett medel för att justera räntebindningstiden. Utgångspunkten är dock attdessa instrument främst skall användas då önskad räntebindningstid är svåratt uppnå inom befintlig upplåning eller endast kan uppnås till en betydandemerkostnad.Räntebindningen var vid årets slut 2,4 år (3,4) räntederivatinstrumentinräknade. Under året var räntebindningen i genomsnitt 3,0 år (3,0).Som en diversifiering av koncernens finansiering har obligationer medrealräntekonstruktion emitterats. Dessa hanteras i en separat portfölj utanförräntebindningsmandatet. Genom detta exponeras koncernen inte enbartför förändringar i nominella räntor. Nettoexponeringen i reala räntor uppgickvid årsskiftet till ca 700 Mkr.Räntebärande och icke räntebärande finansiella tillgångar och skulderRäntebärande Icke räntebärandeFast RörligMkr ränta räntaTillgångarFinansiell riskhantering (Koncernen)Kortfristiga placeringar 176 — —Kortfristiga fordringar — — 296Erhållna ränteswappar 4 350 — —Betalda ränteswappar — –4 350 —Erhållna valutaränteswappar 11 696 782 —Betalda valutaränteswappar — –12 478 —Valutaswappar — — 469I tabellen ovan inkluderas inte icke-räntebärande finansiella instrument somkassa och bank, kundfordringar och leverantörsskulder. Tabellen visar redovisatvärde för poster inom balansräkningen och nominella belopp för posterutom balansräkningen.RefinansieringsriskMed refinansieringsrisk avses risken att kostnaden är högre och finansieringsmöjligheternabegränsade när förfallande lån skall omsättas. Finanspolicynanger att outnyttjade kreditfaciliteter skall finnas i tillräcklig omfattningför att garantera en god betalningsberedskap. Målet är att begränsakostnaderna genom att eftersträva en lämplig balans mellan kort-, medelochlångfristig finansiering samt en diversifiering mellan olika finansieringsformeroch marknader.Koncernen åtnjuter en mycket bra kreditvärdighet, vilket ger goda möjligheteratt nå den målsatta diversifieringen via de publika finansieringsprogrammen.Koncernens likvida tillgångar uppgick till 467 Mkr (1 611) vid utgångenav 2003. Vid årsskiftet fanns även beviljade bankfaciliteter på 4 200 Mkr(4 600), varav 2 700 Mkr (2 100) var obekräftade.Faciliteter och ratingRatingRam Utnyttjat nom. Standard &2003-12-31 2003-12-31 Poor´sBank 4 200 Mkr 510 MkrSyndikerad kredit 1 350 Mkr —Företagscertifikat 4 000 Mkr 400 Mkr A1+/K1ECP(Euro Commercial Paper) 600 MUSD 469 Mkr A1+MTN (Medium Term Note) 8 000 Mkr 2 187 Mkr AAEMTN(Euro Medium Term Note) 1 500 MUSD 11 204 Mkr AA/A1+Kreditrisk och motpartsriskMed kredit- och motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljersina åtaganden. Koncernen exponeras dels när överskottslikviditetplaceras i finansiella tillgångar dels vid handel med derivatinstrument. Koncernentillämpar en relativt konservativ motpartsriskpolicy i form av ett limitsystemdär tillåten exponering är beroende av motpartens rating eller kreditvärdighetsamt engagemangets löptid. Limiterna relateras till koncernensriskkapacitet i form av eget kapital.Då koncernen i det längre perspektivet är nettolåntagare är perioder avöverskottslikviditet av mer tillfällig karaktär. Placeringar skall kännetecknasav god likviditet i andrahandsmarknaden och vara i enlighet med den i finanspolicynfastlagda limiten.Koncernens policy är att internationellt standardiserade nettingavtal, s kISDA-avtal, alltid skall tecknas med en motpart innan derivattransaktionergenomförs. Per den 31 december 2003 uppgick den totala motpartsexponeringeni derivatinstrument (beräknat som nettofordran per motpart) till–275 Mkr (585). I syfte att ytterligare minska exponeringen för motpartsriskhar moderbolaget ingått ett flertal tilläggsavtal, Credit Support Annex (CSA),till ISDA-avtalen. Dessa innebär att parterna ömsesidigt förbinder sig att ställasäkerhet i form av likvida medel eller obligationer för undervärden i uteståendederivatkontrakt. Koncernen hade vid årsskiftet erhållit 324 Mkr(804) netto.I tabellen nedan framgår koncernens exponering för motpartsrisker fördelatpå olika ratingkategorier och löptider.SkulderAvsatt för pensioner — 164 —Lån 15 395 1 004 —Övriga skulder — 395 377Erhållna ränteswappar –1 100 –10 941 —Betalda ränteswappar 12 041 — —FRA, ränteterminer, optioner 688 — —Valutaswappar — — 46973